Det är verkligen roligt att medan nästan alla israeler och sionister tror att Hawaii, Jordanien, Libanon, Syrien, Tahiti, och Irak var befolkade alla av infödingar före WW I, men de har väldigt svårt att tänka mig att "Promised Land" (en av de mest strategiska områdena i världen) hade någon ursprungsbefolkning helst. Det är som om "Promised Land" hade väntat i över 2000 år för israeler och sionister att lösa den och göra den blomma, klicka här för att läsa vårt svar på detta argument.
Slutligen är det inte bara att Palestina hade en affärsstrategi plats () är den bro mellan Asien och Afrika var dess landområden också bördig och planterades med alla sorters träd länge innan sionisterna kom till dess kuster. Så att påstå att Palestina hade något folk förrän sionisterna kom att lösa det, är ett absurt påstående. Tråkigt nog många israeler och sionister hatar tanken på en inhemsk palestinska folket till den grad att de har skapat en fiktiv värld baserad på illusionen. I detta avseende, det palestinska folket har ett enkelt budskap: Över 8,5 miljoner palestinier kommer inte undan. Ju förr israeler och sionisterna förstå detta enkla budskap, desto snabbare kommer de att vakna upp från sina vanföreställningar koma.
Relaterade länkar
• citerar Mark Twain ur sitt sammanhang på Palestina
• brittiska mandatet: arabisk och judisk invandring till Palestina från 1920-1945
• Palestinas befolkning under det osmanska och det brittiska mandatet perioden med Justine McCarthy
• sionistiska FAQ: Är det inte sant att Palestina var en utblottad förrän israelerna gjorde sin öknen blomma?
• sionistiska Citat: Gör palestinier Finns, eller Don't They? That's the question?
• Lyssna på en intervju med den förre israeliske utrikesministern (Shlomo Ben-Ami) medger att det är en myt hittade på att Palestina var tomma tills judiska utvecklingen i landet (från minut 12:00).
• Ett land med människor, för ett folk med ett plan av Ludwig Watzal
• uppgörelse med rätten att återvända Av Tom Pessah
1909
Upprättandet av den första kibbutz, som uteslutande bygger på judisk arbetskraft. Tel Aviv grundades norr om Jaffa.
1914
Världskriget startar.
1916
30 januari
Husayn-McMahon korrespondens mellan Sharif Husayn i Mecka (ledare för den arabiska revolten mot det Osmanska riket) och Sir Henry McMahon (British högkommissarie Egypten) slutar i samförstånd för efterkrigstidens självständighet och enhet arabiska provinser i Osmanska riket.
16 maj
Sykes-Picot-avtalet undertecknades i hemlighet, dividera arabiska provinserna Osmanska riket mellan Storbritannien och Frankrike. Avtalet avslöjade av bolsjevikerna i december 1917.
Juni
Sharif Husayn utropar arabisk självständighet från osmanerna. Arabiska revolten mot Istanbul påbörjas.
1917
2 November
Balfourdeklarationen. British Secretary of State Balfour löften brittiskt stöd för "ett judiskt nationalhem i Palestina."
1918
September
Palestina ockuperat av de allierade styrkorna under den brittiske generalen Allenby.
30 oktober
Första världskriget slutar.
1919 - 1922
1919-1923
onsdag 30 december 2009
Palestina historia år efter åe efter år !! 1d
1901
Jewish National Fund (JNF), som inrättades genom femte sionistiska kongressen i Basel att förvärva mark för WZO, mark som förvärvats av JNF vara inalienably judisk, och uteslutande judisk arbetskraft att anställa den.
1904-1914
Andra vågen av ca 40.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till cirka 6% av den totala. Sedan starten av sionismens det har hävdat att Palestina var ett tomt land, läs våra genmälen till detta argument.
Är det inte sant att Palestina var tom och bebos av nomader?
Från de tidiga sionismen till nutid, har sionister sprids myten att palestinierna inte lösa Palestina tills det har senare utvecklats av israelerna. Att underlätta en sådan desinformation antog sionisterna följande slogan för att locka europeiska judarna utvandra till Palestina:
"Ett land utan folk är ett folk utan land".
Hade det sionistiska ledarskapet erkänt ett urfolk, då de skulle ha varit tvungna att förklara hur de hade för avsikt att tränga undan dem. Motbevisa detta grundlösa myt, låt oss citera Ben-Gurion (den första israeliska premiärministern) som konstaterade redan 1918 att "Palestina är inte ett tomt land". Enligt Shabtai Teveth (en av Ben-Gurion officiella biografer), Ben-Gurion förklarade i en artikel publicerad 1918 att:
"Palestina är inte ett tomt land... På något sätt måste vi skadar rättigheter för invånarna."
Ben-Gurion återvände ofta till denna punkt, att betona att palestinska araber "full rätt" till en oberoende ekonomisk, kulturell och det kommunala livet, men inte politiskt. (Shabtai Teveth, s. 37-38)
Att förstöra denna ogrundade myt, klicka här för att visa en sida som har skannats från en bok som skapades och redigerades av Ben-Gurion själv, om att judar består 12% av den totala palestinska befolkningen som år 1914. Det är inte bara att majoriteten av judarna i Palestina var inte sionister (av Ben-Gurion själv medger), men de var inte heller ens medborgare i landet sedan många hade nyligen flytt antisemitiska Tsarryssland.
Eftersom det osmanska folkräkningsregistren visa Palestina var bebott mycket i slutet av 19: e och tidig 20th century, särskilt på landsbygden där jordbruket var den viktigaste yrke. Enligt Justine McCarthy (s. 26), en myndighet på de ottomanska turkarna, Palestinas befolkning i början 19th century var 350,000 och 1914 Palestina hade en befolkning på 657.000 muslimska araber, 81.000 kristna araber, och 59.000 judar (inklusive många europeiska judar från den första och andra Aliyah).
Så den judiska befolkningen i Palestina som 1914 var under 8% av den totala befolkningen, vilket var mycket mindre än den palestinska kristna arabiska befolkningen. Det bör noteras att vår källa, citerades Justine McCarthy som många israeliska judiska lärda som Benny Morris och Tom Segev. I detta avseende är det värt att citera en av de mest hängivna sionisterna, Israel Zangwill, som uppgav redan 1905, att Palestina var dubbelt så tätt befolkade som Förenta staterna. Han säger:
"Palestina korrekt har redan sina invånare. Pashalik i Jerusalem är redan dubbelt så tätt befolkade som Förenta staterna, med femtiotvå själar till kvadratkilometer, och inte 25% av dem judar ..... [Vi] måste vara framställs antingen att köra ut med svärd i [arabiska] stammar i besittning som våra förfäder gjorde eller brottas med problemet med en stor främmande befolkning, mestadels muhammedanska och vana i århundraden för att förakta oss. " (Righteous Victims, s. 140 & fördrivningen av palestinierna, s. 7-10)
Med andra ord, erkändes palestinier av den sionistiska ledarskapet som "människa" som befolkade Palestina, men det var inte bra nog för en anledning till att "ge" dem samma politiska rättigheter som judar, som ofta bodde utanför Palestina. Därför var denna ideologi upptakten till grossist FRÅNTAGANDE och etnisk rensning av det palestinska folket under kriget 1948.
Strax efter den första sionistiska kongressen i Basel (Schweiz) 1897, en sionistisk delegation skickades till Palestina för ett informationsuppdrag, och utredning av möjligheterna att lösa Palestina med förföljda europeiska judar. Delegationen svarade tillbaka från Palestina med en kabel som konstaterade:
"Bruden är vacker, men hon är gift med en annan man." (Iron Wall, s. 3)
Trots att många sionister var medvetna om detta lyckliga äktenskap så tidigt som 1897, de har avsiktligt valt att avsluta denna relation, eftersom de tror att judarnas rättigheter är viktigare än palestinska rättigheter. Den våldsamma skilsmässa av Palestina från ursprungsbefolkning formulerades väl av Ze'ev Jabotinsky, grundaren av den israeliska politiska högern, år 1926 som förklarade att:
"... Tragedin ligger i det faktum att det finns en kollision här mellan två sanningar .... men vår rättvisa är större. Den arabiska är kulturellt bakåt, men hans instinktiva patriotism är lika ren och ädel som vår egen, det kan inte köpas, kan det bara stoppas ... force majeure. " (Righteous Victims, s. 108)
De frågor som tigger om att ställas är dessa:
• Gör två fel göra ett rätt?
• Är det bara att lösa en orättvisa genom att begå en orättvisa?
• Om du vid en punkt, blir palestinska orättvisa större än judiska orättvisa, inte att rättfärdiga att begå krigsförbrytelser att lösa sina orättvisa?
Vad gör många sionister farligt över tiden är att de börjar tro att deras egen propaganda. Till exempel, Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister mellan 1996-1998, föreslog nyligen att Israel borde aldrig lämnar över kontrollen över den ockuperade Västbanken och Gazaremsan eftersom han hävdar att den lokala befolkningen är ättlingar av icke-infödda palestinier. Han påstod också att dessa personer kom för att söka arbete som genererades av inflödet av nya europeiska judiska kapitalet. Yehoshua Porat, en Hebrew University professor, vederläggs sent statsministern i en artikel i Ha'aretz Daily, klicka här för att läsa hans genmälen. Det är värt att notera att professor Porat arbetat för kampanjen för att välja Benjamin Netanyahu 1996, så det kan vara en god idé att kalla honom Netanyahu hater. Dessutom bör det noteras att alla sionistiska investeringar i Palestina måste anställa judisk arbetskraft som påbjuds av Jewish National Fund rasistiska stadgar (FN: Ursprunget till det palestinska problemet). Med andra ord, den primära mottagaren av sionistiska investeringar var judiska invandrare, och inte den palestinska ursprungsbefolkningen.
Jewish National Fund (JNF), som inrättades genom femte sionistiska kongressen i Basel att förvärva mark för WZO, mark som förvärvats av JNF vara inalienably judisk, och uteslutande judisk arbetskraft att anställa den.
1904-1914
Andra vågen av ca 40.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till cirka 6% av den totala. Sedan starten av sionismens det har hävdat att Palestina var ett tomt land, läs våra genmälen till detta argument.
Är det inte sant att Palestina var tom och bebos av nomader?
Från de tidiga sionismen till nutid, har sionister sprids myten att palestinierna inte lösa Palestina tills det har senare utvecklats av israelerna. Att underlätta en sådan desinformation antog sionisterna följande slogan för att locka europeiska judarna utvandra till Palestina:
"Ett land utan folk är ett folk utan land".
Hade det sionistiska ledarskapet erkänt ett urfolk, då de skulle ha varit tvungna att förklara hur de hade för avsikt att tränga undan dem. Motbevisa detta grundlösa myt, låt oss citera Ben-Gurion (den första israeliska premiärministern) som konstaterade redan 1918 att "Palestina är inte ett tomt land". Enligt Shabtai Teveth (en av Ben-Gurion officiella biografer), Ben-Gurion förklarade i en artikel publicerad 1918 att:
"Palestina är inte ett tomt land... På något sätt måste vi skadar rättigheter för invånarna."
Ben-Gurion återvände ofta till denna punkt, att betona att palestinska araber "full rätt" till en oberoende ekonomisk, kulturell och det kommunala livet, men inte politiskt. (Shabtai Teveth, s. 37-38)
Att förstöra denna ogrundade myt, klicka här för att visa en sida som har skannats från en bok som skapades och redigerades av Ben-Gurion själv, om att judar består 12% av den totala palestinska befolkningen som år 1914. Det är inte bara att majoriteten av judarna i Palestina var inte sionister (av Ben-Gurion själv medger), men de var inte heller ens medborgare i landet sedan många hade nyligen flytt antisemitiska Tsarryssland.
Eftersom det osmanska folkräkningsregistren visa Palestina var bebott mycket i slutet av 19: e och tidig 20th century, särskilt på landsbygden där jordbruket var den viktigaste yrke. Enligt Justine McCarthy (s. 26), en myndighet på de ottomanska turkarna, Palestinas befolkning i början 19th century var 350,000 och 1914 Palestina hade en befolkning på 657.000 muslimska araber, 81.000 kristna araber, och 59.000 judar (inklusive många europeiska judar från den första och andra Aliyah).
Så den judiska befolkningen i Palestina som 1914 var under 8% av den totala befolkningen, vilket var mycket mindre än den palestinska kristna arabiska befolkningen. Det bör noteras att vår källa, citerades Justine McCarthy som många israeliska judiska lärda som Benny Morris och Tom Segev. I detta avseende är det värt att citera en av de mest hängivna sionisterna, Israel Zangwill, som uppgav redan 1905, att Palestina var dubbelt så tätt befolkade som Förenta staterna. Han säger:
"Palestina korrekt har redan sina invånare. Pashalik i Jerusalem är redan dubbelt så tätt befolkade som Förenta staterna, med femtiotvå själar till kvadratkilometer, och inte 25% av dem judar ..... [Vi] måste vara framställs antingen att köra ut med svärd i [arabiska] stammar i besittning som våra förfäder gjorde eller brottas med problemet med en stor främmande befolkning, mestadels muhammedanska och vana i århundraden för att förakta oss. " (Righteous Victims, s. 140 & fördrivningen av palestinierna, s. 7-10)
Med andra ord, erkändes palestinier av den sionistiska ledarskapet som "människa" som befolkade Palestina, men det var inte bra nog för en anledning till att "ge" dem samma politiska rättigheter som judar, som ofta bodde utanför Palestina. Därför var denna ideologi upptakten till grossist FRÅNTAGANDE och etnisk rensning av det palestinska folket under kriget 1948.
Strax efter den första sionistiska kongressen i Basel (Schweiz) 1897, en sionistisk delegation skickades till Palestina för ett informationsuppdrag, och utredning av möjligheterna att lösa Palestina med förföljda europeiska judar. Delegationen svarade tillbaka från Palestina med en kabel som konstaterade:
"Bruden är vacker, men hon är gift med en annan man." (Iron Wall, s. 3)
Trots att många sionister var medvetna om detta lyckliga äktenskap så tidigt som 1897, de har avsiktligt valt att avsluta denna relation, eftersom de tror att judarnas rättigheter är viktigare än palestinska rättigheter. Den våldsamma skilsmässa av Palestina från ursprungsbefolkning formulerades väl av Ze'ev Jabotinsky, grundaren av den israeliska politiska högern, år 1926 som förklarade att:
"... Tragedin ligger i det faktum att det finns en kollision här mellan två sanningar .... men vår rättvisa är större. Den arabiska är kulturellt bakåt, men hans instinktiva patriotism är lika ren och ädel som vår egen, det kan inte köpas, kan det bara stoppas ... force majeure. " (Righteous Victims, s. 108)
De frågor som tigger om att ställas är dessa:
• Gör två fel göra ett rätt?
• Är det bara att lösa en orättvisa genom att begå en orättvisa?
• Om du vid en punkt, blir palestinska orättvisa större än judiska orättvisa, inte att rättfärdiga att begå krigsförbrytelser att lösa sina orättvisa?
Vad gör många sionister farligt över tiden är att de börjar tro att deras egen propaganda. Till exempel, Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister mellan 1996-1998, föreslog nyligen att Israel borde aldrig lämnar över kontrollen över den ockuperade Västbanken och Gazaremsan eftersom han hävdar att den lokala befolkningen är ättlingar av icke-infödda palestinier. Han påstod också att dessa personer kom för att söka arbete som genererades av inflödet av nya europeiska judiska kapitalet. Yehoshua Porat, en Hebrew University professor, vederläggs sent statsministern i en artikel i Ha'aretz Daily, klicka här för att läsa hans genmälen. Det är värt att notera att professor Porat arbetat för kampanjen för att välja Benjamin Netanyahu 1996, så det kan vara en god idé att kalla honom Netanyahu hater. Dessutom bör det noteras att alla sionistiska investeringar i Palestina måste anställa judisk arbetskraft som påbjuds av Jewish National Fund rasistiska stadgar (FN: Ursprunget till det palestinska problemet). Med andra ord, den primära mottagaren av sionistiska investeringar var judiska invandrare, och inte den palestinska ursprungsbefolkningen.
Palestina historia år efter år efter år!! 1c.
Palestinas historia B.C.
600,000-10,000 B.C.
Paleolitikum och Mesolithic period. Tidigaste mänskliga kvarlevor i området, som finns söder om sjön Tiberias, daterad till ca 600.000 f.Kr.
10,000-5,000 B.C.
Neolitiska perioden. Inrättande av fast jordbrukssamhällen.
5,000-3,000 B.C.
Kalkolitiska tiden. Koppar och stenverktyg och artefakter. Lämningar från denna period funna nära Jeriko, Beersheba, och Döda havet.
3,000-2,000 B.C.
Tidiga bronsåldern. Ankomst och avveckling av kanaaneerna (3,000-2,500 BC).
ca. 1.250 B.C.
Israelitiska erövringen av Kanaan.
965-928 B.C.
Kung Salomo. Bygget av templet i Jerusalem.
928 B.C.
Division of israelitiska skick till det kungarikena Israel och Juda.
721 B.C.
Assyriska erövring av kungariket Israel.
586 B.C.
Juda besegrade av babylonierna under Nebukadnessar. Utvisning av befolkningen till Babylon, förstörelsen av templet.
539 B.C.
Perserna erövrar Babylonien. Några judar tillåts återvända. Byggande av ett nytt tempel.
333 B.C.
Erövring av Persien som Alexander den store leder Palestina enligt grekisk regel.
323 B.C.
Alexanders död leder till alternativa regeln vid ptoleméerna Egypten och Seleukiderna av Syrien.
165 B.C.
Maccabees revolt mot selukidiska härskaren Antiochos Epifanes och fortsätter att inrätta oberoende judisk stat.
63 B.C.
Införlivande av Palestina i det romerska riket.
70 till 1.899
A.D. 70
Förstörelse av det Andra Templet av romerska kejsaren Titus.
132-135
Bar Kokhba revolt undertrycks. Judar avstängts från Jerusalem och kejsar Hadrianus bygger nya hedniska staden Aelia Capitolina på dess ruiner.
330-640
Palestina under bysantinskt styre: Jerusalem och Palestina kristnade allt.
638
Araberna under kalifen 'Umar fånga Palestina från bysantiner.
661-750
Umayyad kalifer regel Palestina från Damaskus. Dynasti härstammade från Umayya av Mekka stammen Quraysh. Byggande av Klippdomen i Jerusalem av kalifen 'Abd al-Malik (685-705). Byggande av al-Aqsa-moskén i Jerusalem av kalifen al-Walid I (705-715).
750-1258
"Abbasid kalifer regel Palestina från Irak. Dynasti, grundades av Abu al-Abbas al-Saffah, som härstammar från 'Abbas, farbror till Profeten.
969
Fatimid dynasti, hävdar härkomst från profetens dotter Fatima och hennes kusin Ali, regel Palestina från Egypten. De förklarade att de kalifer i kapp till "abbasiderna.
1071
Saljuqs, ursprungligen från Isfahan, fånga Jerusalem och delar av Palestina, som fortfarande officiellt inom "Abbasider.
1099-1187
Crusaders fastställa det latinska kungariket av Jerusalem.
1187
Kurdiska allmän Saladin (Salah al-Din som var född i Takrit norra Irak, födelseplatsen för Saddam Hussein också), son till Ayyub besegrar sultan i Mosul, korsfararna i Hittin i norra Palestina och recapturing Jerusalem. Den Ayyubid dynasti regler Palestina från Kairo.
1260
Mamlukerna lyckas Ayyubids, dom Palestina från Kairo, nederlag mongolerna i Slaget om "Ayn Jalut nära Nasaret.
1291
Mamlukerna fånga slutlig Crusader fästen Acre och Caesarea.
1516-1917
Palestina införlivas i det Osmanska riket med huvudstad i Istanbul.
1832-1840
Muhammad 'Ali Pascha ockuperar Palestina. Ottomanerna bekräfta därefter deras styre.
1876-1877
Palestinska deputerade från Jerusalem delta i den första osmanska parlamentet i Istanbul, väljs enligt en ny osmanska konstitution.
1878
Den första moderna sionistiska jordbruks lösa Petach Tiqwa fastställdes (klicka här för att läsa mer om sionistiska och dess konsekvenser för det palestinska folket).
1882-1903
Första vågen av 25.000 sionistiska invandrare träder Palestina, kommer främst från Östeuropa.
1882
Baron Edmond de Rothschild i Paris börjar finansiellt stöd för judisk bosättning i Palestina.
1887-1888
Palestina dividerat med ottomanerna i distrikten (sanjaks) i Jerusalem, Nablus och Acre. Den första var direkt knuten till Istanbul, den andra till wilayet i Beirut.
1896
Theodor Herzl, en österrikisk-ungerska judiska journalist och författare, publicerar Judestaten, förespråkar upprättandet av en judisk stat i Palestina eller någon annanstans.
1896
Jewish Colonization Association, grundades 1891 i London av tysk baron Maurice de Hirsch, börjar medhjälp sionistiska bosättningar.
1897
Första sionistiska kongressen i Schweiz frågor Basel Program uppmanar till inrättandet av ett "hem för det judiska folket i Palestina." Det fastställs också World Zionist Organization (WZO) att arbeta för detta ändamål.
600,000-10,000 B.C.
Paleolitikum och Mesolithic period. Tidigaste mänskliga kvarlevor i området, som finns söder om sjön Tiberias, daterad till ca 600.000 f.Kr.
10,000-5,000 B.C.
Neolitiska perioden. Inrättande av fast jordbrukssamhällen.
5,000-3,000 B.C.
Kalkolitiska tiden. Koppar och stenverktyg och artefakter. Lämningar från denna period funna nära Jeriko, Beersheba, och Döda havet.
3,000-2,000 B.C.
Tidiga bronsåldern. Ankomst och avveckling av kanaaneerna (3,000-2,500 BC).
ca. 1.250 B.C.
Israelitiska erövringen av Kanaan.
965-928 B.C.
Kung Salomo. Bygget av templet i Jerusalem.
928 B.C.
Division of israelitiska skick till det kungarikena Israel och Juda.
721 B.C.
Assyriska erövring av kungariket Israel.
586 B.C.
Juda besegrade av babylonierna under Nebukadnessar. Utvisning av befolkningen till Babylon, förstörelsen av templet.
539 B.C.
Perserna erövrar Babylonien. Några judar tillåts återvända. Byggande av ett nytt tempel.
333 B.C.
Erövring av Persien som Alexander den store leder Palestina enligt grekisk regel.
323 B.C.
Alexanders död leder till alternativa regeln vid ptoleméerna Egypten och Seleukiderna av Syrien.
165 B.C.
Maccabees revolt mot selukidiska härskaren Antiochos Epifanes och fortsätter att inrätta oberoende judisk stat.
63 B.C.
Införlivande av Palestina i det romerska riket.
70 till 1.899
A.D. 70
Förstörelse av det Andra Templet av romerska kejsaren Titus.
132-135
Bar Kokhba revolt undertrycks. Judar avstängts från Jerusalem och kejsar Hadrianus bygger nya hedniska staden Aelia Capitolina på dess ruiner.
330-640
Palestina under bysantinskt styre: Jerusalem och Palestina kristnade allt.
638
Araberna under kalifen 'Umar fånga Palestina från bysantiner.
661-750
Umayyad kalifer regel Palestina från Damaskus. Dynasti härstammade från Umayya av Mekka stammen Quraysh. Byggande av Klippdomen i Jerusalem av kalifen 'Abd al-Malik (685-705). Byggande av al-Aqsa-moskén i Jerusalem av kalifen al-Walid I (705-715).
750-1258
"Abbasid kalifer regel Palestina från Irak. Dynasti, grundades av Abu al-Abbas al-Saffah, som härstammar från 'Abbas, farbror till Profeten.
969
Fatimid dynasti, hävdar härkomst från profetens dotter Fatima och hennes kusin Ali, regel Palestina från Egypten. De förklarade att de kalifer i kapp till "abbasiderna.
1071
Saljuqs, ursprungligen från Isfahan, fånga Jerusalem och delar av Palestina, som fortfarande officiellt inom "Abbasider.
1099-1187
Crusaders fastställa det latinska kungariket av Jerusalem.
1187
Kurdiska allmän Saladin (Salah al-Din som var född i Takrit norra Irak, födelseplatsen för Saddam Hussein också), son till Ayyub besegrar sultan i Mosul, korsfararna i Hittin i norra Palestina och recapturing Jerusalem. Den Ayyubid dynasti regler Palestina från Kairo.
1260
Mamlukerna lyckas Ayyubids, dom Palestina från Kairo, nederlag mongolerna i Slaget om "Ayn Jalut nära Nasaret.
1291
Mamlukerna fånga slutlig Crusader fästen Acre och Caesarea.
1516-1917
Palestina införlivas i det Osmanska riket med huvudstad i Istanbul.
1832-1840
Muhammad 'Ali Pascha ockuperar Palestina. Ottomanerna bekräfta därefter deras styre.
1876-1877
Palestinska deputerade från Jerusalem delta i den första osmanska parlamentet i Istanbul, väljs enligt en ny osmanska konstitution.
1878
Den första moderna sionistiska jordbruks lösa Petach Tiqwa fastställdes (klicka här för att läsa mer om sionistiska och dess konsekvenser för det palestinska folket).
1882-1903
Första vågen av 25.000 sionistiska invandrare träder Palestina, kommer främst från Östeuropa.
1882
Baron Edmond de Rothschild i Paris börjar finansiellt stöd för judisk bosättning i Palestina.
1887-1888
Palestina dividerat med ottomanerna i distrikten (sanjaks) i Jerusalem, Nablus och Acre. Den första var direkt knuten till Istanbul, den andra till wilayet i Beirut.
1896
Theodor Herzl, en österrikisk-ungerska judiska journalist och författare, publicerar Judestaten, förespråkar upprättandet av en judisk stat i Palestina eller någon annanstans.
1896
Jewish Colonization Association, grundades 1891 i London av tysk baron Maurice de Hirsch, börjar medhjälp sionistiska bosättningar.
1897
Första sionistiska kongressen i Schweiz frågor Basel Program uppmanar till inrättandet av ett "hem för det judiska folket i Palestina." Det fastställs också World Zionist Organization (WZO) att arbeta för detta ändamål.
Palestina historia år efter år efter år!! 1b
Palestinska sedlar
IOckupation
Israeliska ockupationen är roten till det onda i Palestina. Sedan intifadan började i september 2000 har israeliska armen intensifierat sin militära aggression mot Palestinska Folket i Gaza och på Västbanken.
Den ekonomiska och sociala Situationen är Mycket svår, drygt 50 procent av Befolkningen är arbetslös, över 60 procent spaken under fattigdomsgränsen, palestinier kan ej Röra sig fritt på vägspärrar Grund av, de får ej ta sig in i Andra Palestinska städer och byar för att handla , hälsa på släktingar, studera eller Arbeta osv.
Palestinska Myndigheten Lider av en kris Mycket svår ekonomisk, den Kan inte fullgöra SINA Skyldigheter mot SINA medborgare.
Många Palestinska barn lider av hopplöshet och har Förlorat Meningen med livet, de ser ju Att omvärlden bara står och tittar på När israeliska militären dödar och förstör Palestinska folket, hela omvärlden ser ju Att israeliska armen Använder helikopter, F16 stridsflygplan och stridsvagnar mot Civila palestinier, men tyvärr gör de ingenting. man vågar Inte ens kritisera israeliska handlingar som är Ett tydliga brott mot folkrätten.
Hela världen pratar om fredsprocessen, men vad har hänt sedan den började för cirka 11 år sedan, har Lidandet Ökat, fler bosättningar, stöld mer av Palestinsk mark, stöld mer av Palestinskt vatten, fler vägspärrar, mer gränskontroll, mer dödande av palestinier, mer Hus förstoring, och mer fattigdom på palestinska sidan.
Hela världen Måste ta Sitt ansvar för Att Lösa den här långa konflikten På ett Rättvis Sätt, annars Kan inte Freden halla.
Dessutom Att det aldrig kan bli fred Om inte palestinier får en egen Självständig och Oberoende stat.
Israels apartheid
Gandhs sonson Jämför Israels militära ockupation med Sydafrika under apartheid. Gandhi beskriver de förhållanden han bevittnade i Palestina som tio gånger värre Än förtrycket under Sydafrikas apartheidregim.
FN: s särskilde rapportör i människorättsfrågor, John Dugard, riktar skarp kritik mot muren. Dugard beskriver Israels apartheidpolitik som värre an den som existerade i Sydafrika.
Isolera apartheidstaten Israel. Debattartikel av Lennart Grosin, Lasse Wilhelmson och Per Wästberg.
"Vi vill särskilt vända oss till den majoritet av judar Utanför Israel, även i Sverige, som Önskar Leva i stater med Lika rättigheter för alla medborgare oavsett etnisk eller religiös Anknytning.
Varför Stödja en apartheidstat Där hundratusentals palestinier Gors hemlösa och rättslösa och Där Medborgarna rangordnas efter etniska och religiösa kriterier? ERT Stöd är måhända psykologiskt förståeligt för uttryck som en identitet kopplad till Israel, Antisemitismen och Förintelsen, men det bidrar till en hotande katastrof för båda Folken. "
Länk till hela artikeln.
Levnadsstandarden i Israel är uppemot trettiotvå gånger Högre Än levnadsstandarden i Västbanken och Gaza. Vilket kan jämföras med Att levnadstandarden i USA är fyra gånger Högre Än Mexicos.
Julhelgen besöker riksdagsledamot Gustav Fridolin (mp) offren för Israels apartheidmur. Fridolin fängslas Tillsammans med en svensk fredsaktivist och utvisas. Israel vill inte veta av internationella fredsobservatörer med motiveringen Att de stör ordningen, dvs ockupationsmaktens dagliga övergrepp på den palestinska
civilbefolkningen.
På Rapport (SVT 2004-01-02) försvarar Sveriges Israelambassad Behandlingen av Fridolin med Att denne Stör vänskapsbanden Mellan Sverige och Israel. Straffet fängelse och Utvisning på en period av Minst tio år. I en debattartikel förklarar Fridolin Varför det är Viktigt med Att Fortsätta stora vänskapsbanden Mellan Sverige och ockupationsmakten Israel.
En mur Skapar bara fler problem. Aftonbladet.
Officiella israeliska omskrivningen för apartheidmuren är "säkerhetsstängslet" alternativt "separationsmuren". Muren ska Skydda Israel från palestinska angripare och Separera ockupanterna från de ockuperade.
Muren Israel bygger har förvandlat de palestinska områdena Till ett fängelse. Den palestinska Befolkningen Muras in i små Enklaver omgärdade av en mur som är fyra gånger Längre och Två gånger Högre Än Berlinmuren.
Invånarna i byar, städer och flyktingläger avskärmas
från SINA arbeten, odlingar, skolor och Grundläggande social service. Muren skär djupt in i Västbanken för Att införliva de illegala judiska kolonierna och dess närområden med Israel. Femtio procent av Västbanken annekteras i murbygget.
Syftet med Israels murbygge är Att beröva palestinierna de sista resterna av säkerhet, trygghet och frihet. Palestinskt Liv stryps. På samma Sätt som palestinierna berövades Sitt Att hemland för bana vägen för bildande av ett "judiskt nationalhem" 1948. Då som nu går Israels koloniala projekt Ut på Att fördriva det palestinska folket.
Palestinska medborgare i staten Israel.
Det existerar inget konstitutionellt Skydd mot diskriminering för minoriteten den palestinska. Israel har tjugo lagar som tvärtom beskär palestiniernas medborgarskap. Palestinska medborgare i Israel diskrimineras öppet Inom samhällslivets alla områden. Israels Högsta domstolen har
avfärdat samtlga rättsfall som hävdar Lika rättigheter för palestinier.
hemland. Idag fortgår den entniska rensningen i en sofistikerad lågintensiv form.
Palestinska medborgare i staten Israel. Det existerar inget konstitutionellt Skydd mot diskriminering för minoriteten den palestinska. Israel har tjugo lagar som tvärtom beskär palestiniernas medborgarskap.
Palestinska medborgare i Israel diskrimineras öppet Inom samhällslivets alla områden. Israels Högsta domstolen har
avfärdat samtlga rättsfall som hävdar Lika rättigheter för palestinier.
64 procent av Israels judiska medborgare önskr Att Deras regering ska uppmuntra de palestinska Medborgarna Att emigrera från Israel.
"Transfer" är Den officiella israeliska omskrivningen för massfördrivningar och etnisk rensning. Mer än hälften av det palestinska folket hävstång idag som flyktingar förnekade Rätten att återvända till Sitt hemland. (1) Idag fortgår den entniska rensningen i en sofistikerad lågintensiv form.
På Själva Gränsen till Gaza utspelar sig Varje morgon som scener påminner om handeln på en djurmarknad. Peter Löfgren, fd utrikeskorrespondet för SVT, slavmarknad om Israels.
IOckupation
Israeliska ockupationen är roten till det onda i Palestina. Sedan intifadan började i september 2000 har israeliska armen intensifierat sin militära aggression mot Palestinska Folket i Gaza och på Västbanken.
Den ekonomiska och sociala Situationen är Mycket svår, drygt 50 procent av Befolkningen är arbetslös, över 60 procent spaken under fattigdomsgränsen, palestinier kan ej Röra sig fritt på vägspärrar Grund av, de får ej ta sig in i Andra Palestinska städer och byar för att handla , hälsa på släktingar, studera eller Arbeta osv.
Palestinska Myndigheten Lider av en kris Mycket svår ekonomisk, den Kan inte fullgöra SINA Skyldigheter mot SINA medborgare.
Många Palestinska barn lider av hopplöshet och har Förlorat Meningen med livet, de ser ju Att omvärlden bara står och tittar på När israeliska militären dödar och förstör Palestinska folket, hela omvärlden ser ju Att israeliska armen Använder helikopter, F16 stridsflygplan och stridsvagnar mot Civila palestinier, men tyvärr gör de ingenting. man vågar Inte ens kritisera israeliska handlingar som är Ett tydliga brott mot folkrätten.
Hela världen pratar om fredsprocessen, men vad har hänt sedan den började för cirka 11 år sedan, har Lidandet Ökat, fler bosättningar, stöld mer av Palestinsk mark, stöld mer av Palestinskt vatten, fler vägspärrar, mer gränskontroll, mer dödande av palestinier, mer Hus förstoring, och mer fattigdom på palestinska sidan.
Hela världen Måste ta Sitt ansvar för Att Lösa den här långa konflikten På ett Rättvis Sätt, annars Kan inte Freden halla.
Dessutom Att det aldrig kan bli fred Om inte palestinier får en egen Självständig och Oberoende stat.
Israels apartheid
Gandhs sonson Jämför Israels militära ockupation med Sydafrika under apartheid. Gandhi beskriver de förhållanden han bevittnade i Palestina som tio gånger värre Än förtrycket under Sydafrikas apartheidregim.
FN: s särskilde rapportör i människorättsfrågor, John Dugard, riktar skarp kritik mot muren. Dugard beskriver Israels apartheidpolitik som värre an den som existerade i Sydafrika.
Isolera apartheidstaten Israel. Debattartikel av Lennart Grosin, Lasse Wilhelmson och Per Wästberg.
"Vi vill särskilt vända oss till den majoritet av judar Utanför Israel, även i Sverige, som Önskar Leva i stater med Lika rättigheter för alla medborgare oavsett etnisk eller religiös Anknytning.
Varför Stödja en apartheidstat Där hundratusentals palestinier Gors hemlösa och rättslösa och Där Medborgarna rangordnas efter etniska och religiösa kriterier? ERT Stöd är måhända psykologiskt förståeligt för uttryck som en identitet kopplad till Israel, Antisemitismen och Förintelsen, men det bidrar till en hotande katastrof för båda Folken. "
Länk till hela artikeln.
Levnadsstandarden i Israel är uppemot trettiotvå gånger Högre Än levnadsstandarden i Västbanken och Gaza. Vilket kan jämföras med Att levnadstandarden i USA är fyra gånger Högre Än Mexicos.
Julhelgen besöker riksdagsledamot Gustav Fridolin (mp) offren för Israels apartheidmur. Fridolin fängslas Tillsammans med en svensk fredsaktivist och utvisas. Israel vill inte veta av internationella fredsobservatörer med motiveringen Att de stör ordningen, dvs ockupationsmaktens dagliga övergrepp på den palestinska
civilbefolkningen.
På Rapport (SVT 2004-01-02) försvarar Sveriges Israelambassad Behandlingen av Fridolin med Att denne Stör vänskapsbanden Mellan Sverige och Israel. Straffet fängelse och Utvisning på en period av Minst tio år. I en debattartikel förklarar Fridolin Varför det är Viktigt med Att Fortsätta stora vänskapsbanden Mellan Sverige och ockupationsmakten Israel.
En mur Skapar bara fler problem. Aftonbladet.
Officiella israeliska omskrivningen för apartheidmuren är "säkerhetsstängslet" alternativt "separationsmuren". Muren ska Skydda Israel från palestinska angripare och Separera ockupanterna från de ockuperade.
Muren Israel bygger har förvandlat de palestinska områdena Till ett fängelse. Den palestinska Befolkningen Muras in i små Enklaver omgärdade av en mur som är fyra gånger Längre och Två gånger Högre Än Berlinmuren.
Invånarna i byar, städer och flyktingläger avskärmas
från SINA arbeten, odlingar, skolor och Grundläggande social service. Muren skär djupt in i Västbanken för Att införliva de illegala judiska kolonierna och dess närområden med Israel. Femtio procent av Västbanken annekteras i murbygget.
Syftet med Israels murbygge är Att beröva palestinierna de sista resterna av säkerhet, trygghet och frihet. Palestinskt Liv stryps. På samma Sätt som palestinierna berövades Sitt Att hemland för bana vägen för bildande av ett "judiskt nationalhem" 1948. Då som nu går Israels koloniala projekt Ut på Att fördriva det palestinska folket.
Palestinska medborgare i staten Israel.
Det existerar inget konstitutionellt Skydd mot diskriminering för minoriteten den palestinska. Israel har tjugo lagar som tvärtom beskär palestiniernas medborgarskap. Palestinska medborgare i Israel diskrimineras öppet Inom samhällslivets alla områden. Israels Högsta domstolen har
avfärdat samtlga rättsfall som hävdar Lika rättigheter för palestinier.
hemland. Idag fortgår den entniska rensningen i en sofistikerad lågintensiv form.
Palestinska medborgare i staten Israel. Det existerar inget konstitutionellt Skydd mot diskriminering för minoriteten den palestinska. Israel har tjugo lagar som tvärtom beskär palestiniernas medborgarskap.
Palestinska medborgare i Israel diskrimineras öppet Inom samhällslivets alla områden. Israels Högsta domstolen har
avfärdat samtlga rättsfall som hävdar Lika rättigheter för palestinier.
64 procent av Israels judiska medborgare önskr Att Deras regering ska uppmuntra de palestinska Medborgarna Att emigrera från Israel.
"Transfer" är Den officiella israeliska omskrivningen för massfördrivningar och etnisk rensning. Mer än hälften av det palestinska folket hävstång idag som flyktingar förnekade Rätten att återvända till Sitt hemland. (1) Idag fortgår den entniska rensningen i en sofistikerad lågintensiv form.
På Själva Gränsen till Gaza utspelar sig Varje morgon som scener påminner om handeln på en djurmarknad. Peter Löfgren, fd utrikeskorrespondet för SVT, slavmarknad om Israels.
Palestina historia år efter år efter år !! 1a.
Palestinas historia
Det första historiskt Kända Folket i Palestina var kanaaneerna som var Ett stadscentrerat Folk och Många av dagens befolkning i Palestina dem härstammar ifrån.
Under Det andra millenniet före Kristus trängdes Deras civilisation undan av filistéerna, Vilken gav Palestina dess namn.
Under tidig historia genomkorsades Palestina av en rad folk och stammar som kontrollerade delar av landet, De mest Kända Var jebuséer, filistéer, amalekiter och hebréer, män hebréer stannade Inte länge.
De kastades bort från Palestina efter en judisk revolt mot det romerska valdet, sedan dess har de flesta judar bott Utanför Palestina.
Palestina har haft en kristen Karaktär cirka tre sekel, sedan ändrades den till en Islamisk Karaktär efter Att islam blev majoritetsreligion i landet, Dock har betydande kristna grupper och även små judiska grupper Fortsatt utöva sin religion i frihet i den palestinska arabiska kulturen.
Under den 1000 talet efter Kristus erövrades Palestina av korsfararna som slaktade kristna, muslimer och judar i Jerusalem. Efter cirka 88 år befriade Salah Ed-Din Palestina från korsfararna. Sedan dess har Palestina Varit en del av Islamiska riket och senare av ottomanska riket fram till första världskriget 1917.
Efter det första världskriget tog Storbritanian kontroll över hela Palestina. Då utfärdade dess utrikesminister Arthur Balfour Sitt löfte Om att Inrätta Ett nationalhem för det judiska folket i Palestina.
Vid denna tid var araber "muslimer och kristna" 95 procent av Befolkningen, Medan judar var bara 5 procent i hela landet. 1936 inledde palestinier Den stora revolten mot Båtar den Brittiska kolonialmakten och mot sionisternas koloniserng av landet.
Eftersom den Brittiska makten underlättade invan-dringen av judar till Palestina har Antalet judar Ökat i landet.
1947 deklarerade Storbritanian Att de tänker dra sig tillbaka och Lämna Palestina.
Araberna var då 1 300 000 och Agde 93 procent av marken,
Medan judarna var bara 600 000 och Agde 7 procent.
FN: s komitte Lade fram en plan för Delning av Palestina, en judisk stat skulle inrättas på 55 procent av Marken Medan en en arabisk stat på cirka 45 procent av marken.
Palestinska Folket motsatte sig planen, Eftersom den Verkade orättvis Redan från början.
Hur kan FN: s komitte besluta Att ett folk Skall märket Lämna synden till en annan främmande folk?
Det var en konspiration mot Palestinierna, och en kränkning mot de Mänskliga Rättigheterna.
Europa Bar Ett ansvar för det som hade Hänt och Fortfarande händer det palestinska folket.
Judar började attackera, döda palestinier och erövra palestinska mark av palestinier.
Den 14 maj 1948 upphörde det Brittiska mandatet och staten Israel utropades med hjälp och stöd av Stor-britanien och USA.
FN: s generalförsamlig har antagit resolution 194 som ger de palestinska flyktingar rätt att återvända till de platser de bebodde Innan kriget, men tyvärr Israel har hela tiden vägrat Att efterleva resolutionen och ingen vågar Säga Någonting.
Arabstaterna kring Palestina förklarade krig mot Israel män under våren 1949 utlystes vapenvila Mellan parterna.
Den 5 juli 1967 angrep Israel grannländerna Syrien och Egypten, kriget tog slampa efter sex dagar.
Israel ockuperade Då Resten av Palestina (Västbanken, östra Jerusalem och Gaza).
FN: s säkerhetsråd antog resolution 242 som krävde Att Israel drar sig tillbaka till 1967 Gränsen, alltså från Gaza, Västbanken och östra Jerusalem, alltid män Israel har struntat i FN: s regler och resolutioner.
Israel blev USA: s främsta allierade och sedan dess har USA Gett israel Mycket bistånd i form av Ekonomiskt och militärt bistånd.
På Grund av krigen 1948 och 1967 har många palestinier flytt från Palestina. Nu är Antalet palestinier som bor Utanför Palestina cirka 5 miljoner.
I december 1987 bröt den första intifadan ut i Gaza och på Västbanken, med stenkastning och fredliga demonst-rationer mot ockupationsmakten Israel.
Upproret hölls på i Flera år och leddes av Olika palestinska gruper som Fateh, Hamas, PFLP, Jihad, DFLP och PCP.
Den 13 september 1993 undertecknade PLO och Israel Osloavtalet som delade de ockuperade områdena i tre zoner, i område A hade palestinier full styre, i område B hade palestinier civilt ansvar, samt i område C hade Israel hela makten.
Korruptionen utvecklades i det palestinska styret och Yassir Arafat centraliserade hela Ledningen I SINA händer, palestinier var mycket missnöjda med den egna palestinska Myndigheten.
Israel i sin tur Var inte berett Att Lämna tillbaka palestinsk mark i de 1967 ockuperade områdena till palestinier, israeler utan var bara Intresserade av Deras säkerhet.
Den 28-09-2000 gick Ariel Sharon in i Al-Aqsa moskén i Jerusalem med militär bevakning och vakter. Denna händelse upprörde alla palestinier, de började demonstrera fredligt män israeliska armen dödade palestinska demonstranter. Upproret spreds i hela ockuperade områdena.
Israel började bomba palestinska områden med flygplan F16, stridshelikoptrar och stridsvagnar. Då var palestinier tvungna Att slå till med beväpnade angripare för Att Försvara sig och dels för Att palestinier ville ha frihet synd jag en Självständig palestinsk stat.
Sedan Den andra intifadan, som kallas Också Alaqsa intifadan börjat har Israel dödat och skadat Många tusen palestinier. Israel har förstört Också Många palestinska hus och gator.
Palestinierna spak nu i stora fängelser i Gaza och på Västbanken, de Får inte åka eller gå Mellan palestinska städer och byar, de får oförorenat vatten, israeliska vägspärrar hindrar palestinska stundenter Att gå till universitetet och barn Att gå till SINA skolor.
Många palestinier är förvånade av europiska landarna Ställning till Palestina frågan. Travar Att europiska delstaterna år for Mänskliga rättigheter och frihet till alla människor, men ändå gör de ingenting för Att bedöma vad som egentligen händer i Palestina.
När kan rättvisan skipas och palestinierna får sin frihet och en fr palestinsk stat.
Palestinier Kommer aldrig Att glömma Palestina, utan de kommer Att kämpa vidare tills de får sin rätt.
Vi tror Att vi ska nå vårt mål Någon dag.
Det första historiskt Kända Folket i Palestina var kanaaneerna som var Ett stadscentrerat Folk och Många av dagens befolkning i Palestina dem härstammar ifrån.
Under Det andra millenniet före Kristus trängdes Deras civilisation undan av filistéerna, Vilken gav Palestina dess namn.
Under tidig historia genomkorsades Palestina av en rad folk och stammar som kontrollerade delar av landet, De mest Kända Var jebuséer, filistéer, amalekiter och hebréer, män hebréer stannade Inte länge.
De kastades bort från Palestina efter en judisk revolt mot det romerska valdet, sedan dess har de flesta judar bott Utanför Palestina.
Palestina har haft en kristen Karaktär cirka tre sekel, sedan ändrades den till en Islamisk Karaktär efter Att islam blev majoritetsreligion i landet, Dock har betydande kristna grupper och även små judiska grupper Fortsatt utöva sin religion i frihet i den palestinska arabiska kulturen.
Under den 1000 talet efter Kristus erövrades Palestina av korsfararna som slaktade kristna, muslimer och judar i Jerusalem. Efter cirka 88 år befriade Salah Ed-Din Palestina från korsfararna. Sedan dess har Palestina Varit en del av Islamiska riket och senare av ottomanska riket fram till första världskriget 1917.
Efter det första världskriget tog Storbritanian kontroll över hela Palestina. Då utfärdade dess utrikesminister Arthur Balfour Sitt löfte Om att Inrätta Ett nationalhem för det judiska folket i Palestina.
Vid denna tid var araber "muslimer och kristna" 95 procent av Befolkningen, Medan judar var bara 5 procent i hela landet. 1936 inledde palestinier Den stora revolten mot Båtar den Brittiska kolonialmakten och mot sionisternas koloniserng av landet.
Eftersom den Brittiska makten underlättade invan-dringen av judar till Palestina har Antalet judar Ökat i landet.
1947 deklarerade Storbritanian Att de tänker dra sig tillbaka och Lämna Palestina.
Araberna var då 1 300 000 och Agde 93 procent av marken,
Medan judarna var bara 600 000 och Agde 7 procent.
FN: s komitte Lade fram en plan för Delning av Palestina, en judisk stat skulle inrättas på 55 procent av Marken Medan en en arabisk stat på cirka 45 procent av marken.
Palestinska Folket motsatte sig planen, Eftersom den Verkade orättvis Redan från början.
Hur kan FN: s komitte besluta Att ett folk Skall märket Lämna synden till en annan främmande folk?
Det var en konspiration mot Palestinierna, och en kränkning mot de Mänskliga Rättigheterna.
Europa Bar Ett ansvar för det som hade Hänt och Fortfarande händer det palestinska folket.
Judar började attackera, döda palestinier och erövra palestinska mark av palestinier.
Den 14 maj 1948 upphörde det Brittiska mandatet och staten Israel utropades med hjälp och stöd av Stor-britanien och USA.
FN: s generalförsamlig har antagit resolution 194 som ger de palestinska flyktingar rätt att återvända till de platser de bebodde Innan kriget, men tyvärr Israel har hela tiden vägrat Att efterleva resolutionen och ingen vågar Säga Någonting.
Arabstaterna kring Palestina förklarade krig mot Israel män under våren 1949 utlystes vapenvila Mellan parterna.
Den 5 juli 1967 angrep Israel grannländerna Syrien och Egypten, kriget tog slampa efter sex dagar.
Israel ockuperade Då Resten av Palestina (Västbanken, östra Jerusalem och Gaza).
FN: s säkerhetsråd antog resolution 242 som krävde Att Israel drar sig tillbaka till 1967 Gränsen, alltså från Gaza, Västbanken och östra Jerusalem, alltid män Israel har struntat i FN: s regler och resolutioner.
Israel blev USA: s främsta allierade och sedan dess har USA Gett israel Mycket bistånd i form av Ekonomiskt och militärt bistånd.
På Grund av krigen 1948 och 1967 har många palestinier flytt från Palestina. Nu är Antalet palestinier som bor Utanför Palestina cirka 5 miljoner.
I december 1987 bröt den första intifadan ut i Gaza och på Västbanken, med stenkastning och fredliga demonst-rationer mot ockupationsmakten Israel.
Upproret hölls på i Flera år och leddes av Olika palestinska gruper som Fateh, Hamas, PFLP, Jihad, DFLP och PCP.
Den 13 september 1993 undertecknade PLO och Israel Osloavtalet som delade de ockuperade områdena i tre zoner, i område A hade palestinier full styre, i område B hade palestinier civilt ansvar, samt i område C hade Israel hela makten.
Korruptionen utvecklades i det palestinska styret och Yassir Arafat centraliserade hela Ledningen I SINA händer, palestinier var mycket missnöjda med den egna palestinska Myndigheten.
Israel i sin tur Var inte berett Att Lämna tillbaka palestinsk mark i de 1967 ockuperade områdena till palestinier, israeler utan var bara Intresserade av Deras säkerhet.
Den 28-09-2000 gick Ariel Sharon in i Al-Aqsa moskén i Jerusalem med militär bevakning och vakter. Denna händelse upprörde alla palestinier, de började demonstrera fredligt män israeliska armen dödade palestinska demonstranter. Upproret spreds i hela ockuperade områdena.
Israel började bomba palestinska områden med flygplan F16, stridshelikoptrar och stridsvagnar. Då var palestinier tvungna Att slå till med beväpnade angripare för Att Försvara sig och dels för Att palestinier ville ha frihet synd jag en Självständig palestinsk stat.
Sedan Den andra intifadan, som kallas Också Alaqsa intifadan börjat har Israel dödat och skadat Många tusen palestinier. Israel har förstört Också Många palestinska hus och gator.
Palestinierna spak nu i stora fängelser i Gaza och på Västbanken, de Får inte åka eller gå Mellan palestinska städer och byar, de får oförorenat vatten, israeliska vägspärrar hindrar palestinska stundenter Att gå till universitetet och barn Att gå till SINA skolor.
Många palestinier är förvånade av europiska landarna Ställning till Palestina frågan. Travar Att europiska delstaterna år for Mänskliga rättigheter och frihet till alla människor, men ändå gör de ingenting för Att bedöma vad som egentligen händer i Palestina.
När kan rättvisan skipas och palestinierna får sin frihet och en fr palestinsk stat.
Palestinier Kommer aldrig Att glömma Palestina, utan de kommer Att kämpa vidare tills de får sin rätt.
Vi tror Att vi ska nå vårt mål Någon dag.
Palestina historia år efter år efter år!! del 8.
1949
24 februari
Israelisk-egyptiska Vapenstilleståndsdagen: Egypten håller kustremsan Gaza, Rafah och evakuerar Faluja pocket; Asluj-al-'Awja område demilitariserat.
Slutet av februari
IDF enheter skrämma 2-3,000 byborna i lämnar Faluja ficka i strid med israelisk-egyptiska vapenstilleståndet.
Mars
IDF Negev och Golani brigader fullständig ockupation av Negev mån Umm Rashrash / Eilat.
23 mars
Israelisk-libanesiska Vapenstilleståndsdagen: Frontier mandatet Palestina accepterade, Israel drar sig tillbaka från de flesta av libanesiskt territorium.
3 April
Israel och Jordanien Vapenstilleståndsdagen: Jordan tar över Irak-held Nablus-Jinin-Tulkarm triangel men tvingas avträda området kring Wadi 'Ara, Israel kontrollerar Chadera-'Afula vägen, nuvarande status quo i Jerusalem godtagits av IDF och arabiska Legion.
20 juli
Syrisk-israeliska Vapenstilleståndsdagen: demilitariserad zon upprättas runt "En Gev och Dardara (inklusive Mishmar ha-Yarden).
24 februari
Israelisk-egyptiska Vapenstilleståndsdagen: Egypten håller kustremsan Gaza, Rafah och evakuerar Faluja pocket; Asluj-al-'Awja område demilitariserat.
Slutet av februari
IDF enheter skrämma 2-3,000 byborna i lämnar Faluja ficka i strid med israelisk-egyptiska vapenstilleståndet.
Mars
IDF Negev och Golani brigader fullständig ockupation av Negev mån Umm Rashrash / Eilat.
23 mars
Israelisk-libanesiska Vapenstilleståndsdagen: Frontier mandatet Palestina accepterade, Israel drar sig tillbaka från de flesta av libanesiskt territorium.
3 April
Israel och Jordanien Vapenstilleståndsdagen: Jordan tar över Irak-held Nablus-Jinin-Tulkarm triangel men tvingas avträda området kring Wadi 'Ara, Israel kontrollerar Chadera-'Afula vägen, nuvarande status quo i Jerusalem godtagits av IDF och arabiska Legion.
20 juli
Syrisk-israeliska Vapenstilleståndsdagen: demilitariserad zon upprättas runt "En Gev och Dardara (inklusive Mishmar ha-Yarden).
Palestina historia år efter år efter år !! del 7.
• Enligt en Jewish Agency bedömning av den arabiska intentioner och kapacitet, in mars 1948 rapporterade, att araberna stabschefer hade varnat sin regering mot en invasion av Palestina och de långa kriget på grund av den interna situationen i de flesta arabiska länder . Till exempel hålls revolt i Jemen saudierna i schack och det fanns en massa upplopp i Irak mot den anglo-irakiska fördraget (Simha Flapan, s. 123-124)
• Yochai Sela i Tel-Aviv University, har lämnat följande fördelning för antalet israeler dödades under kriget 1948:
Fatality Kategori Värde i procent av totalt
Civila dödade * 1.150 20,15%
Militär dödade 4.558 79,85%
Totalt 5.708 100%
Soldater dödade mellan
Nov.30, 1947 - May15, 1948 1.345 ** 23,56%
Soldater dödade mellan
May15, 1948 - March10, 1949 3.213 ** 56,29%
Killed inom
områden som utsetts av 1.581 27,70%
FN
Nedlagts i
områden som utsetts av FN 2.759 *** 48,33%
Killed försvara
Judiska bosättningar 984 17,24%
Killed attackerar
Arabiska bosättningar 1.212 21,23%
• Källa: Simha Flapan, s. 198-199.
* Majoriteten dog i Jerusalem
** Antalet israeler dödades under striderna den arabiska legionen 1.367, palestinierna, 1.092, egyptierna, 910; syrierna, 238, irakierna, 241 och den libanesiska 129; Qawukji "ALA, 336, den brittiska 30.
*** Mest soldater, icke-civila.
• Denna statistik visar tydligt att antalet israeliska soldater som dödats i offensiva åtgärder var drygt 60% (2.759 / 4.558) av den totala israeliska soldater som dödats mellan November 30, 1947 och 10 mars, 1949. Så från den israeliska prospektiv, den så kallade "frihetskriget" var mer offensiva än defensiva karaktär.
• Israelerna maximalt utnyttjat rivaliteten mellan HM kung Abdullah av Transjordan och al-Hajj Amin al-Husseini. Till exempel, innan mottagandet av alla arabiska arméerna till Palestina den 15 maj, 1948, al-Hajj Amin (som bodde vid tiden för Däck-södra Libanon) ville förklara en provisorisk palestinsk regering i Galiléen, med Safad bli huvudstad . Att föregripa en sådan plan, H.M. kungen drog ut Transjordan s irreguljära trupper ur Safad den 11 maj, 1948, som var den främsta anledningen till dess hamnar i israeliska händer några dagar senare (Benny Morris, s. 105). Annan anledning att lockas H.M. kungen att samarbeta med Jewish Agency var ett löfte om framtida betalningar på $ 4 miljoner per år för de närmaste kommande 5 åren. (Simha Flapan, s. 138)
• Även om det fanns ett vapenembargo mot de stridande parterna i Mellanöstern, embargot påverkades negativt araberna mer än israelerna. Medan de arabiska arméerna var ned sina vapen och ammunition, var den israeliska armén lagring vapen och ammunition från ett enormt vapen transporten från Tjeckoslovakien som kom i början av maj 1948.
• I oktober 1948 hade den israeliska armén 90.000 beväpnade män, medan de arabiska arméerna hade 68.000 beväpnade män.
• Det är en falsk myt att sju välutrustade, organiserad och samordnad arabiska arméer försökte PUSH de dåligt beväpnade judarna i havet, klicka här för att läsa vårt genmäle mot denna myt.
• Klicka här för en detaljerad karta över den stående av de israeliska och arabiska
8-16 maj
Haganah Har'el och Giv'ati brigader åta Operation Makkabi. Capture byar på al-Ramla-Latrun väg.
9 maj-1 juni
Operation Barak: Strejk av Haganah Giv'ati och Negev brigader söder och väster om al-Ramla.
10-15 maj
Golani brigad upptar Baysan, attacker byarna Baysan Valley söder om sjön Tiberias.
12-14 maj
Ankomsten av andra och tredje tjeckiska vapen sändningar för Haganah: 5,000 gevär, 1.200 kulsprutor, 6 miljoner patroner.
13 maj
Arab Legion, ALA, och lokal milis angrepp och fånga judiska bosättningar på Etzion blocket, slå tillbaka för attacker mot Hebron väg. Jaffa formellt kapitulerar till Haganah.
13-21 maj
Operation Ben-Ami: Carmeli brigad ockuperar Acre och kustområde norr om staden.
14 maj
Haganah lanserar Operation Qilshon (Pitchfork), upptar strategiska områden i Jerusalem evakuerades av brittiska och ta palestinska bostadsområden utanför Gamla staden från arabiska irreguljära.
Haganah lanserar Operation Schfifon att ta gamla staden i Jerusalem.
Staten Israel utropades i Tel Aviv i 4:00
President Truman erkänner staten Israel.
15 maj
Brittiska mandatet upphör. Förklaring av staten Israel träder i kraft.
15-17 maj
Libanesiska stammisar gränsöverskridande och tillfälligt återta byarna Malikiyya och Qadas från Haganah, men tvingas ut ur fästningen Nabi Yusha ".
15-28 maj
Transjordanian Arab Legion trupper över floden Jordan och gå mot Jerusalem fånga judiska bosättningar i Atarot och Newe Ya'aqov norr om staden (17 maj). I Jerusalem, omtagningar Legion Shaykh Jarrah fjärdedel (16 maj), underlåter att ta fäste i Notre Dame kloster (17-25 maj), och tar kontroll över judiska kvarteren i Gamla staden (28 maj).
Den 23 maj 1948, al-Tantura begicks mot 250 civila och krigsfångar.
15 maj-4 juni
Irakiska enheter över Jordanfloden är avsky från Crusader fästningen Belvoir, och belägrar avveckling av Gesher för en vecka. Iraks stammisar flytta in i Nablus-Jinin-Tulkarm triangel 24 maj). Haganah förskott på Jinin, avhysa bybor (28-31 maj), den angriper och korthet upptar Jinin innan de slog tillbaka (3-4 juni).
15 maj - 7 juni
Egyptisk reguljära trupper gränsöverskridande, flytta upp kust till Isdud och fånga judiska bosättningar på Yad Mordechai (24 maj) och Nitzanim (7 juni) i Negev. Annan kolumn av egyptiska irreguljära flyttar till Betlehem sammankoppling med arabiska legionen. I strid med IDF (21-25 maj), judiska kolonin Ramat Rachel söder om Jerusalem byter ägare flera gånger och slutligen fastställdes av judar.
16 maj - 10 JUNI
Syriska kolumner förväg över gränsen och tillfälligt fånga judiska kolonin Zeniach (18-20 maj), som slås tillbaka från två bosättningar på Degania (20 maj), och fånga lösning av Mishmar ha-Yarden (10 juni). Syrier, libaneser, och ALA återta Malikiyya (6 juni).
16-30 maj
IDF Operation Ben-Nun: Israeliska Sheva "och andra brigader misslyckas med att fånga al-Latrun från Arab Legion i försök att öppna Jaffa-Jerusalem väg, men ockupera byar i närheten.
20 maj
FN: s säkerhetsråd utnämner greve Folke Bernadotte som dess medlare i Palestina.
22 maj
FN: s säkerhetsråds resolution uppmanar till eldupphör.
9-10 juni
IDF Operation Yoram, inleddes mot arabiska legion av Har'el och Yiftach brigader, misslyckas att fånga al-Latrun.
11 juni-8 juli
Första freden.
28-29 juni
Greve Bernadotte föreslår ekonomiska, militära och politiska union Transjordan och Palestina som innehåller arabiska och judiska stater: Negev och central Palestina att gå till araber, västra Galileen till judar, Jerusalem som en del av arabisk stat med administrativ självständighet för judar, Haifa och Jaffa vara fria hamnar och Lydda gratis flygplatsen. Förkastades av båda sidor.
7 juli
Säkerhetsrådet uppmanar till förlängning av vapenvilan.
7-18 juli
IDF Operation Dani: Avskiljning av Lydda och al-Ramla från lokala milisen. Befolkning i båda utvisade städer. Tre eller fyra IDF brigader ockupera byar längs Jerusalem-Jaffa väg och kluster av byar öster om Jaffa. Yiftach brigadens angrepp på arabiska legionen i al-Latrun (17 juli) avslutas med Second freden.
8-14 juli
IDF Operation Dekel: Carmeli och Sheva "brigader push öster och söder från Acre, fånga Nasaret från Ala under Qawuqji och besätta Nedre Galileen.
8-11 juli
IDF Operation An-Far: Giv'ati brigad, rörliga mot egyptier, tömmer byar söder om al-Ramla i en båge mellan Hebron kullar och kusten.
9-18 juli
IDF Carmeli Brigade misslyckas med att återerövra den sionistiska lösa Mishmar ha-Yarden, söder om sjön Tiberias, som hade ockuperats av syriska trupper.
15 juli
FN: s säkerhetsråds resolution uppmanar regeringar och myndigheter att utfärda permanent eldupphör order till sina trupper i Palestina för att träda i kraft inom tre veckor.
17 juli
IDF Operation Qedem mot gamla staden i Jerusalem är tillbaka.
18 juli-15 oktober
Second freden.
24-26 juli
IDF Operation Shoter: Carmeli, Alexandroni och Golani brigader anfalla och erövra tre byar i Little triangel söder om Haifa.
16 augusti-slutet av september början av oktober
Negev och Yiftach brigader anfalla och utvisa beduiner och invånare i byar i Negev.
24-28 augusti
IDF Operation Nikayon (Cleansing): Giv'ati Brigade upptar Kustområdet väster om Yibna och norr om Isdud.
16 September
Rapport från FN-medlaren greve Bernadotte föreslår ny delning av Palestina: arabisk stat skall bifogas Transjordan och att inkludera Negev, al-Ramla och Lydda, judisk stat i hela Galileen, internationalisering av Jerusalem, avkastning och ersättning till flyktingar. Avvisats av Arabförbundet och Israel.
17 September
FN-medlaren greve Bernadotte mördades i Jerusalem av Sternligan. Ersättas av sin amerikanske vice Ralph Bunche.
15 oktober - 9 NOVEMBER
IDF Operations Yo'av och ha-Har: Negev, Giv'ati och Yiftach enheter gå mot egyptierna att fånga Beersheba, Isdud, Majdal och kustremsan så långt Yad Mordechai, och byarna i Hebron Hills. Har'el brigad fångar södra Jerusalem korridor.
29-31 oktober
IDF Operation Hiram: Upper Galilee pocket, som innehas av Qawuqji styrkor ockuperade och töms genom Giv'ati, Oded och Sheva "trupper brigad. Tiotusentals flyr. Israeliska styrkor flytta in i södra Libanon så långt Litanifloden. Den 29 oktober 1948, förbinder IDF den berömda Safsaf (Safad) massaker där mer än 60 civila har mördats.
November
IDF Har'el Brigade avfyrar flera orter i Jerusalem korridoren längs gränsen till Transjordanian krafter. 4 November FN: s säkerhetsråds resolution kräver tillbakadragande av styrkorna till befattningar som innehas före den 14 oktober och upprättandet av permanenta vapenvila linjer.
Andra veckan november-mitten av 1949
IDF avfyrar invånare från byar 5-15 km innanför libanesiska gränsen, följt av utvisningar från andra Galileen byar.
22 december-6 Januari 1949
Operation Horev inletts för att driva egyptierna ur södra kustremsan och Negev. Asluj och al-'Awja fångas. Israeliska trupper gå in i Sinai till brittisk press styrkorna dras tillbaka. Golani och Har'el brigader attack mot Rafah slutade med vapenvila (7 januari).
27 December
IDF Alexandroni brigadens attack på enstaka egyptiska styrkorna i Faluja ficka slås tillbaka.
• Yochai Sela i Tel-Aviv University, har lämnat följande fördelning för antalet israeler dödades under kriget 1948:
Fatality Kategori Värde i procent av totalt
Civila dödade * 1.150 20,15%
Militär dödade 4.558 79,85%
Totalt 5.708 100%
Soldater dödade mellan
Nov.30, 1947 - May15, 1948 1.345 ** 23,56%
Soldater dödade mellan
May15, 1948 - March10, 1949 3.213 ** 56,29%
Killed inom
områden som utsetts av 1.581 27,70%
FN
Nedlagts i
områden som utsetts av FN 2.759 *** 48,33%
Killed försvara
Judiska bosättningar 984 17,24%
Killed attackerar
Arabiska bosättningar 1.212 21,23%
• Källa: Simha Flapan, s. 198-199.
* Majoriteten dog i Jerusalem
** Antalet israeler dödades under striderna den arabiska legionen 1.367, palestinierna, 1.092, egyptierna, 910; syrierna, 238, irakierna, 241 och den libanesiska 129; Qawukji "ALA, 336, den brittiska 30.
*** Mest soldater, icke-civila.
• Denna statistik visar tydligt att antalet israeliska soldater som dödats i offensiva åtgärder var drygt 60% (2.759 / 4.558) av den totala israeliska soldater som dödats mellan November 30, 1947 och 10 mars, 1949. Så från den israeliska prospektiv, den så kallade "frihetskriget" var mer offensiva än defensiva karaktär.
• Israelerna maximalt utnyttjat rivaliteten mellan HM kung Abdullah av Transjordan och al-Hajj Amin al-Husseini. Till exempel, innan mottagandet av alla arabiska arméerna till Palestina den 15 maj, 1948, al-Hajj Amin (som bodde vid tiden för Däck-södra Libanon) ville förklara en provisorisk palestinsk regering i Galiléen, med Safad bli huvudstad . Att föregripa en sådan plan, H.M. kungen drog ut Transjordan s irreguljära trupper ur Safad den 11 maj, 1948, som var den främsta anledningen till dess hamnar i israeliska händer några dagar senare (Benny Morris, s. 105). Annan anledning att lockas H.M. kungen att samarbeta med Jewish Agency var ett löfte om framtida betalningar på $ 4 miljoner per år för de närmaste kommande 5 åren. (Simha Flapan, s. 138)
• Även om det fanns ett vapenembargo mot de stridande parterna i Mellanöstern, embargot påverkades negativt araberna mer än israelerna. Medan de arabiska arméerna var ned sina vapen och ammunition, var den israeliska armén lagring vapen och ammunition från ett enormt vapen transporten från Tjeckoslovakien som kom i början av maj 1948.
• I oktober 1948 hade den israeliska armén 90.000 beväpnade män, medan de arabiska arméerna hade 68.000 beväpnade män.
• Det är en falsk myt att sju välutrustade, organiserad och samordnad arabiska arméer försökte PUSH de dåligt beväpnade judarna i havet, klicka här för att läsa vårt genmäle mot denna myt.
• Klicka här för en detaljerad karta över den stående av de israeliska och arabiska
8-16 maj
Haganah Har'el och Giv'ati brigader åta Operation Makkabi. Capture byar på al-Ramla-Latrun väg.
9 maj-1 juni
Operation Barak: Strejk av Haganah Giv'ati och Negev brigader söder och väster om al-Ramla.
10-15 maj
Golani brigad upptar Baysan, attacker byarna Baysan Valley söder om sjön Tiberias.
12-14 maj
Ankomsten av andra och tredje tjeckiska vapen sändningar för Haganah: 5,000 gevär, 1.200 kulsprutor, 6 miljoner patroner.
13 maj
Arab Legion, ALA, och lokal milis angrepp och fånga judiska bosättningar på Etzion blocket, slå tillbaka för attacker mot Hebron väg. Jaffa formellt kapitulerar till Haganah.
13-21 maj
Operation Ben-Ami: Carmeli brigad ockuperar Acre och kustområde norr om staden.
14 maj
Haganah lanserar Operation Qilshon (Pitchfork), upptar strategiska områden i Jerusalem evakuerades av brittiska och ta palestinska bostadsområden utanför Gamla staden från arabiska irreguljära.
Haganah lanserar Operation Schfifon att ta gamla staden i Jerusalem.
Staten Israel utropades i Tel Aviv i 4:00
President Truman erkänner staten Israel.
15 maj
Brittiska mandatet upphör. Förklaring av staten Israel träder i kraft.
15-17 maj
Libanesiska stammisar gränsöverskridande och tillfälligt återta byarna Malikiyya och Qadas från Haganah, men tvingas ut ur fästningen Nabi Yusha ".
15-28 maj
Transjordanian Arab Legion trupper över floden Jordan och gå mot Jerusalem fånga judiska bosättningar i Atarot och Newe Ya'aqov norr om staden (17 maj). I Jerusalem, omtagningar Legion Shaykh Jarrah fjärdedel (16 maj), underlåter att ta fäste i Notre Dame kloster (17-25 maj), och tar kontroll över judiska kvarteren i Gamla staden (28 maj).
Den 23 maj 1948, al-Tantura begicks mot 250 civila och krigsfångar.
15 maj-4 juni
Irakiska enheter över Jordanfloden är avsky från Crusader fästningen Belvoir, och belägrar avveckling av Gesher för en vecka. Iraks stammisar flytta in i Nablus-Jinin-Tulkarm triangel 24 maj). Haganah förskott på Jinin, avhysa bybor (28-31 maj), den angriper och korthet upptar Jinin innan de slog tillbaka (3-4 juni).
15 maj - 7 juni
Egyptisk reguljära trupper gränsöverskridande, flytta upp kust till Isdud och fånga judiska bosättningar på Yad Mordechai (24 maj) och Nitzanim (7 juni) i Negev. Annan kolumn av egyptiska irreguljära flyttar till Betlehem sammankoppling med arabiska legionen. I strid med IDF (21-25 maj), judiska kolonin Ramat Rachel söder om Jerusalem byter ägare flera gånger och slutligen fastställdes av judar.
16 maj - 10 JUNI
Syriska kolumner förväg över gränsen och tillfälligt fånga judiska kolonin Zeniach (18-20 maj), som slås tillbaka från två bosättningar på Degania (20 maj), och fånga lösning av Mishmar ha-Yarden (10 juni). Syrier, libaneser, och ALA återta Malikiyya (6 juni).
16-30 maj
IDF Operation Ben-Nun: Israeliska Sheva "och andra brigader misslyckas med att fånga al-Latrun från Arab Legion i försök att öppna Jaffa-Jerusalem väg, men ockupera byar i närheten.
20 maj
FN: s säkerhetsråd utnämner greve Folke Bernadotte som dess medlare i Palestina.
22 maj
FN: s säkerhetsråds resolution uppmanar till eldupphör.
9-10 juni
IDF Operation Yoram, inleddes mot arabiska legion av Har'el och Yiftach brigader, misslyckas att fånga al-Latrun.
11 juni-8 juli
Första freden.
28-29 juni
Greve Bernadotte föreslår ekonomiska, militära och politiska union Transjordan och Palestina som innehåller arabiska och judiska stater: Negev och central Palestina att gå till araber, västra Galileen till judar, Jerusalem som en del av arabisk stat med administrativ självständighet för judar, Haifa och Jaffa vara fria hamnar och Lydda gratis flygplatsen. Förkastades av båda sidor.
7 juli
Säkerhetsrådet uppmanar till förlängning av vapenvilan.
7-18 juli
IDF Operation Dani: Avskiljning av Lydda och al-Ramla från lokala milisen. Befolkning i båda utvisade städer. Tre eller fyra IDF brigader ockupera byar längs Jerusalem-Jaffa väg och kluster av byar öster om Jaffa. Yiftach brigadens angrepp på arabiska legionen i al-Latrun (17 juli) avslutas med Second freden.
8-14 juli
IDF Operation Dekel: Carmeli och Sheva "brigader push öster och söder från Acre, fånga Nasaret från Ala under Qawuqji och besätta Nedre Galileen.
8-11 juli
IDF Operation An-Far: Giv'ati brigad, rörliga mot egyptier, tömmer byar söder om al-Ramla i en båge mellan Hebron kullar och kusten.
9-18 juli
IDF Carmeli Brigade misslyckas med att återerövra den sionistiska lösa Mishmar ha-Yarden, söder om sjön Tiberias, som hade ockuperats av syriska trupper.
15 juli
FN: s säkerhetsråds resolution uppmanar regeringar och myndigheter att utfärda permanent eldupphör order till sina trupper i Palestina för att träda i kraft inom tre veckor.
17 juli
IDF Operation Qedem mot gamla staden i Jerusalem är tillbaka.
18 juli-15 oktober
Second freden.
24-26 juli
IDF Operation Shoter: Carmeli, Alexandroni och Golani brigader anfalla och erövra tre byar i Little triangel söder om Haifa.
16 augusti-slutet av september början av oktober
Negev och Yiftach brigader anfalla och utvisa beduiner och invånare i byar i Negev.
24-28 augusti
IDF Operation Nikayon (Cleansing): Giv'ati Brigade upptar Kustområdet väster om Yibna och norr om Isdud.
16 September
Rapport från FN-medlaren greve Bernadotte föreslår ny delning av Palestina: arabisk stat skall bifogas Transjordan och att inkludera Negev, al-Ramla och Lydda, judisk stat i hela Galileen, internationalisering av Jerusalem, avkastning och ersättning till flyktingar. Avvisats av Arabförbundet och Israel.
17 September
FN-medlaren greve Bernadotte mördades i Jerusalem av Sternligan. Ersättas av sin amerikanske vice Ralph Bunche.
15 oktober - 9 NOVEMBER
IDF Operations Yo'av och ha-Har: Negev, Giv'ati och Yiftach enheter gå mot egyptierna att fånga Beersheba, Isdud, Majdal och kustremsan så långt Yad Mordechai, och byarna i Hebron Hills. Har'el brigad fångar södra Jerusalem korridor.
29-31 oktober
IDF Operation Hiram: Upper Galilee pocket, som innehas av Qawuqji styrkor ockuperade och töms genom Giv'ati, Oded och Sheva "trupper brigad. Tiotusentals flyr. Israeliska styrkor flytta in i södra Libanon så långt Litanifloden. Den 29 oktober 1948, förbinder IDF den berömda Safsaf (Safad) massaker där mer än 60 civila har mördats.
November
IDF Har'el Brigade avfyrar flera orter i Jerusalem korridoren längs gränsen till Transjordanian krafter. 4 November FN: s säkerhetsråds resolution kräver tillbakadragande av styrkorna till befattningar som innehas före den 14 oktober och upprättandet av permanenta vapenvila linjer.
Andra veckan november-mitten av 1949
IDF avfyrar invånare från byar 5-15 km innanför libanesiska gränsen, följt av utvisningar från andra Galileen byar.
22 december-6 Januari 1949
Operation Horev inletts för att driva egyptierna ur södra kustremsan och Negev. Asluj och al-'Awja fångas. Israeliska trupper gå in i Sinai till brittisk press styrkorna dras tillbaka. Golani och Har'el brigader attack mot Rafah slutade med vapenvila (7 januari).
27 December
IDF Alexandroni brigadens attack på enstaka egyptiska styrkorna i Faluja ficka slås tillbaka.
Palestina historia år efter år efter år!! del 6.
"Ben-Gurion gjort allvarliga ansträngningar, strax före FN: s omröstning om Partition förslaget, att söka neutralitet kung Abdullah av Transjordan, vars brittiska utbildade och officered armé, den arabiska legionen var den starkaste stridsstyrka i Mellanöstern . Kungen hade länge varit osams med Haj Amin al-Husseini, muftin i Jerusalem, för det moraliska ledarskap av araber i hela regionen. Abdullah hemliga samtalspartner skulle Golda Meir: " '...... Han [King Abudullah] gjorde snart centrum för den saken klar: han ville inte gå med i något arabiskt angrepp på oss. Han skulle alltid vara vår vän, sade han, och liksom vi, ville han fred mer än något annat. När allt hade vi en gemensam fiende, den mufti av Jerusalem, Haj Amin al-Husseini. ' "(Israel: A History, s. 149-150)
• "Vad gäller Abdullah arabiska legionen hade kämpat bättre än någon annan arabisk kraft. Men om knappt något tillfälle hade de arabiska legionen försökte erövra territorier som tilldelas judar av delningsplan, utan föredrar att stanna på defensiven." (The Sword And The Olive, s. 95)
• ".... det finns ingen gemensam militära högkvarter, inga försök att samordna brott av arabiska arméerna, och ... inte ens en regelbundna kontakter tjänst för att dela fiendens intelligens. " (The Sword And The Olive, s. 83)
• "Det kanske viktigaste [av de arabiska arméerna problem] var en lam brist på ammunition, på grund av det internationella vapenembargot ..., i fallet med irakierna och egyptier, långa rader av kommunikation. Till exempel, efter 25 februari , 1948, fick den arabiska legionen ingen ny ammunition för 20 mm kanoner. Några av ammunition som används av den irakiska artilleriet var mer än trettio år, syrierna hade någon ammunition för sina tunga 155mm kanoner. skäl judiska lagren växte hela tiden [speciellt stora armar transporten från Tjeckoslovakien maj 1948], fienderna var tömda så de stal ammunition transporter för varandra. Dessutom var de illa samordnade, tekniskt inkompetent, långsamma, tunga, dåligt ledd, och oförmögna att hantera mörkerflygning som obegriplig, utgjorde IDF: s expertis. " (The Sword And The Olive, s. 95-96)
• Strax efter operationen Dani i den första halvan av juli 1948, skrev Yigal Allon en Palmach (Haganah's Strike Force) meddelande om att utvisningen av Lydda s och Ramla invånare haft:
"igensatt linjer av förskottet på [Transjordan arabiska] Legion och hade prackade på arabiska ekonomi med problemet med att upprätthålla en annan 45.000 själar. . . Dessutom kommer fenomenet med flykt tiotusentals inget tvivel orsak demoralisering i alla arabiska område [flyktingar] räckhåll. . . Den här segern kommer ändå få stora effekter på andra sektorer. "(Israel: A History, s. 218 & Benny Morris, s. 211)
Även om vi är oense med de arabiska arméerna statistik (30.000 män) som lades fram av Mr Creveld, kan läsaren dra följande slutsatser:
• Det starkaste arabiska armén att gå in Palestina var i maskopi med israelerna från början. Baserat på H.M. Kung Abdullah order (som ledde också den irakiska armén utöver Transjordan s), gjorde det starkaste arabiska arméerna inte heller inkräkta på de områden som avsatts för den judiska staten från 1947 UN GA delningsplan. Tvärtom var sanningen det rakt motsatta, till exempel:
1 - överlämnades Lydda, Ramla, och triangeln områden över att israelerna utan strid. Även Transjordan armé drog tillbaka baserad på order av HM kungen, den irakiska armén (var placerad som några kilometer norrut i Ras al-'Ayn) gavs uttrycklig order att inte ingripa (deras motto på arabiska var: maku "Awamer). Det bör noteras att dessa områden tidigare var tätbefolkade med palestinier, var bördig, och var strategiskt placerat för både arabiska och israeliska matningsledningar.
2 - När den israeliska armén anföll egyptiska (söder) och syriska (nordost) arméer i mitten av oktober, 1948, irakiska och Jordaniens arméer förbjöds att öppna en tredje fronten i mitten och söderut. Den irakiska armén hade kunnat dela upp Israel i hälften om man fick order, och den jordanska armén såg från åskådarplats eftersom den israeliska armén illa tilltygade egyptierna i södra Hebron och Beersheba områden (Righteous Victims, s. 244). Observera att den irakiska armén var väl positionerat i Tulkarm-Jinin områden (sydost om Haifa), vilket är 12-14 kilometer från Medelhavet, klicka här för en karta illustration.
• Den andra starkaste arabiska arméer, egyptiska och irakiska, hade länge utbudet och kommunikation bort från sina baser i sina respektive länder.
• Saudiarabien och sudanesiska armén bidrog några tusen soldater i mitten av kriget för att stötta upp den utmattade egyptiska armén i södra Palestina.
• Enligt amerikanska och franska påtryckningar, åsidosattes den libanesiska armén från början, och det gjorde inte ens över de internationella gränserna. Som mest, under förutsättning att den libanesiska armén en medioker artilleri täcka vissa ALA [Arabiska befrielsearmén] volontärer i början av kriget. (Righteous Victims s. 233-234)
• När de arabiska arméerna trädde Palestina den 15 maj 1948, nära 400.000 palestinska flyktingarna redan etiskt rensat ut ur sina hem, och de igensatt vägarna, tyngda lokala ekonomier, och demoraliserade den arabiska befolkningen och arméer, som medgavs av Yigal Allon. Med andra ord användes de palestinska flyktingarna som ett vapen mot Israels fiender.
• Den arabiska arméerna varken samordnat sina militära operativa planer, eller delat militära underrättelsetjänsten sinsemellan. I själva verket var det inte förrän April 30, 1948 att de arabiska arméerna "stabschefer sammanträdde för första gången att utarbeta en plan för militär intervention. Det är värt att notera att denna plan senare ödelagts av HM Kung Abdullah, då han gjorde sista minuten strax före mottagandet av alla arabiska armén i brittisk Mandated Palestina. (Simha Flapan, s. 133 & Iron Wall, s. 35)
• "Vad gäller Abdullah arabiska legionen hade kämpat bättre än någon annan arabisk kraft. Men om knappt något tillfälle hade de arabiska legionen försökte erövra territorier som tilldelas judar av delningsplan, utan föredrar att stanna på defensiven." (The Sword And The Olive, s. 95)
• ".... det finns ingen gemensam militära högkvarter, inga försök att samordna brott av arabiska arméerna, och ... inte ens en regelbundna kontakter tjänst för att dela fiendens intelligens. " (The Sword And The Olive, s. 83)
• "Det kanske viktigaste [av de arabiska arméerna problem] var en lam brist på ammunition, på grund av det internationella vapenembargot ..., i fallet med irakierna och egyptier, långa rader av kommunikation. Till exempel, efter 25 februari , 1948, fick den arabiska legionen ingen ny ammunition för 20 mm kanoner. Några av ammunition som används av den irakiska artilleriet var mer än trettio år, syrierna hade någon ammunition för sina tunga 155mm kanoner. skäl judiska lagren växte hela tiden [speciellt stora armar transporten från Tjeckoslovakien maj 1948], fienderna var tömda så de stal ammunition transporter för varandra. Dessutom var de illa samordnade, tekniskt inkompetent, långsamma, tunga, dåligt ledd, och oförmögna att hantera mörkerflygning som obegriplig, utgjorde IDF: s expertis. " (The Sword And The Olive, s. 95-96)
• Strax efter operationen Dani i den första halvan av juli 1948, skrev Yigal Allon en Palmach (Haganah's Strike Force) meddelande om att utvisningen av Lydda s och Ramla invånare haft:
"igensatt linjer av förskottet på [Transjordan arabiska] Legion och hade prackade på arabiska ekonomi med problemet med att upprätthålla en annan 45.000 själar. . . Dessutom kommer fenomenet med flykt tiotusentals inget tvivel orsak demoralisering i alla arabiska område [flyktingar] räckhåll. . . Den här segern kommer ändå få stora effekter på andra sektorer. "(Israel: A History, s. 218 & Benny Morris, s. 211)
Även om vi är oense med de arabiska arméerna statistik (30.000 män) som lades fram av Mr Creveld, kan läsaren dra följande slutsatser:
• Det starkaste arabiska armén att gå in Palestina var i maskopi med israelerna från början. Baserat på H.M. Kung Abdullah order (som ledde också den irakiska armén utöver Transjordan s), gjorde det starkaste arabiska arméerna inte heller inkräkta på de områden som avsatts för den judiska staten från 1947 UN GA delningsplan. Tvärtom var sanningen det rakt motsatta, till exempel:
1 - överlämnades Lydda, Ramla, och triangeln områden över att israelerna utan strid. Även Transjordan armé drog tillbaka baserad på order av HM kungen, den irakiska armén (var placerad som några kilometer norrut i Ras al-'Ayn) gavs uttrycklig order att inte ingripa (deras motto på arabiska var: maku "Awamer). Det bör noteras att dessa områden tidigare var tätbefolkade med palestinier, var bördig, och var strategiskt placerat för både arabiska och israeliska matningsledningar.
2 - När den israeliska armén anföll egyptiska (söder) och syriska (nordost) arméer i mitten av oktober, 1948, irakiska och Jordaniens arméer förbjöds att öppna en tredje fronten i mitten och söderut. Den irakiska armén hade kunnat dela upp Israel i hälften om man fick order, och den jordanska armén såg från åskådarplats eftersom den israeliska armén illa tilltygade egyptierna i södra Hebron och Beersheba områden (Righteous Victims, s. 244). Observera att den irakiska armén var väl positionerat i Tulkarm-Jinin områden (sydost om Haifa), vilket är 12-14 kilometer från Medelhavet, klicka här för en karta illustration.
• Den andra starkaste arabiska arméer, egyptiska och irakiska, hade länge utbudet och kommunikation bort från sina baser i sina respektive länder.
• Saudiarabien och sudanesiska armén bidrog några tusen soldater i mitten av kriget för att stötta upp den utmattade egyptiska armén i södra Palestina.
• Enligt amerikanska och franska påtryckningar, åsidosattes den libanesiska armén från början, och det gjorde inte ens över de internationella gränserna. Som mest, under förutsättning att den libanesiska armén en medioker artilleri täcka vissa ALA [Arabiska befrielsearmén] volontärer i början av kriget. (Righteous Victims s. 233-234)
• När de arabiska arméerna trädde Palestina den 15 maj 1948, nära 400.000 palestinska flyktingarna redan etiskt rensat ut ur sina hem, och de igensatt vägarna, tyngda lokala ekonomier, och demoraliserade den arabiska befolkningen och arméer, som medgavs av Yigal Allon. Med andra ord användes de palestinska flyktingarna som ett vapen mot Israels fiender.
• Den arabiska arméerna varken samordnat sina militära operativa planer, eller delat militära underrättelsetjänsten sinsemellan. I själva verket var det inte förrän April 30, 1948 att de arabiska arméerna "stabschefer sammanträdde för första gången att utarbeta en plan för militär intervention. Det är värt att notera att denna plan senare ödelagts av HM Kung Abdullah, då han gjorde sista minuten strax före mottagandet av alla arabiska armén i brittisk Mandated Palestina. (Simha Flapan, s. 133 & Iron Wall, s. 35)
Palestina historia år efter år efter år!! del 5.
• "Ben-Gurion gjort allvarliga ansträngningar, strax före FN: s omröstning om Partition förslaget, att söka neutralitet kung Abdullah av Transjordan, vars brittiska utbildade och officered armé, den arabiska legionen var den starkaste stridsstyrka i Mellanöstern . Kungen hade länge varit osams med Haj Amin al-Husseini, muftin i Jerusalem, för det moraliska ledarskap av araber i hela regionen. Abdullah hemliga samtalspartner skulle Golda Meir: " '...... Han [King Abudullah] gjorde snart centrum för den saken klar: han ville inte gå med i något arabiskt angrepp på oss. Han skulle alltid vara vår vän, sade han, och liksom vi, ville han fred mer än något annat. När allt hade vi en gemensam fiende, den mufti av Jerusalem, Haj Amin al-Husseini. ' "(Israel: A History, s. 149-150)
• "Vad gäller Abdullah arabiska legionen hade kämpat bättre än någon annan arabisk kraft. Men om knappt något tillfälle hade de arabiska legionen försökte erövra territorier som tilldelas judar av delningsplan, utan föredrar att stanna på defensiven." (The Sword And The Olive, s. 95)
• ".... det finns ingen gemensam militära högkvarter, inga försök att samordna brott av arabiska arméerna, och ... inte ens en regelbundna kontakter tjänst för att dela fiendens intelligens. " (The Sword And The Olive, s. 83)
• "Det kanske viktigaste [av de arabiska arméerna problem] var en lam brist på ammunition, på grund av det internationella vapenembargot ..., i fallet med irakierna och egyptier, långa rader av kommunikation. Till exempel, efter 25 februari , 1948, fick den arabiska legionen ingen ny ammunition för 20 mm kanoner. Några av ammunition som används av den irakiska artilleriet var mer än trettio år, syrierna hade någon ammunition för sina tunga 155mm kanoner. skäl judiska lagren växte hela tiden [speciellt stora armar transporten från Tjeckoslovakien maj 1948], fienderna var tömda så de stal ammunition transporter för varandra. Dessutom var de illa samordnade, tekniskt inkompetent, långsamma, tunga, dåligt ledd, och oförmögna att hantera mörkerflygning som obegriplig, utgjorde IDF: s expertis. " (The Sword And The Olive, s. 95-96)
• Strax efter operationen Dani i den första halvan av juli 1948, skrev Yigal Allon en Palmach (Haganah's Strike Force) meddelande om att utvisningen av Lydda s och Ramla invånare haft:
"igensatt linjer av förskottet på [Transjordan arabiska] Legion och hade prackade på arabiska ekonomi med problemet med att upprätthålla en annan 45.000 själar. . . Dessutom kommer fenomenet med flykt tiotusentals inget tvivel orsak demoralisering i alla arabiska område [flyktingar] räckhåll. . . Den här segern kommer ändå få stora effekter på andra sektorer. "(Israel: A History, s. 218 & Benny Morris, s. 211)
Även om vi är oense med de arabiska arméerna statistik (30.000 män) som lades fram av Mr Creveld, kan läsaren dra följande slutsatser:
• Det starkaste arabiska armén att gå in Palestina var i maskopi med israelerna från början. Baserat på H.M. Kung Abdullah order (som ledde också den irakiska armén utöver Transjordan s), gjorde det starkaste arabiska arméerna inte heller inkräkta på de områden som avsatts för den judiska staten från 1947 UN GA delningsplan. Tvärtom var sanningen det rakt motsatta, till exempel:
1 - överlämnades Lydda, Ramla, och triangeln områden över att israelerna utan strid. Även Transjordan armé drog tillbaka baserad på order av HM kungen, den irakiska armén (var placerad som några kilometer norrut i Ras al-'Ayn) gavs uttrycklig order att inte ingripa (deras motto på arabiska var: maku "Awamer). Det bör noteras att dessa områden tidigare var tätbefolkade med palestinier, var bördig, och var strategiskt placerat för både arabiska och israeliska matningsledningar.
2 - När den israeliska armén anföll egyptiska (söder) och syriska (nordost) arméer i mitten av oktober, 1948, irakiska och Jordaniens arméer förbjöds att öppna en tredje fronten i mitten och söderut. Den irakiska armén hade kunnat dela upp Israel i hälften om man fick order, och den jordanska armén såg från åskådarplats eftersom den israeliska armén illa tilltygade egyptierna i södra Hebron och Beersheba områden (Righteous Victims, s. 244). Observera att den irakiska armén var väl positionerat i Tulkarm-Jinin områden (sydost om Haifa), vilket är 12-14 kilometer från Medelhavet, klicka här för en karta illustration.
• Den andra starkaste arabiska arméer, egyptiska och irakiska, hade länge utbudet och kommunikation bort från sina baser i sina respektive länder.
• Saudiarabien och sudanesiska armén bidrog några tusen soldater i mitten av kriget för att stötta upp den utmattade egyptiska armén i södra Palestina.
• Enligt amerikanska och franska påtryckningar, åsidosattes den libanesiska armén från början, och det gjorde inte ens över de internationella gränserna. Som mest, under förutsättning att den libanesiska armén en medioker artilleri täcka vissa ALA [Arabiska befrielsearmén] volontärer i början av kriget. (Righteous Victims s. 233-234)
• När de arabiska arméerna trädde Palestina den 15 maj 1948, nära 400.000 palestinska flyktingarna redan etiskt rensat ut ur sina hem, och de igensatt vägarna, tyngda lokala ekonomier, och demoraliserade den arabiska befolkningen och arméer, som medgavs av Yigal Allon. Med andra ord användes de palestinska flyktingarna som ett vapen mot Israels fiender.
• Den arabiska arméerna varken samordnat sina militära operativa planer, eller delat militära underrättelsetjänsten sinsemellan. I själva verket var det inte förrän April 30, 1948 att de arabiska arméerna "stabschefer sammanträdde för första gången att utarbeta en plan för militär intervention. Det är värt att notera att denna plan senare ödelagts av HM Kung Abdullah, då han gjorde sista minuten strax före mottagandet av alla arabiska armén i brittisk Mandated Palestina. (Simha Flapan, s. 133 & Iron Wall, s. 35)
• Enligt en Jewish Agency bedömning av den arabiska intentioner och kapacitet, in mars 1948 rapporterade, att araberna stabschefer hade varnat sin regering mot en invasion av Palestina och de långa kriget på grund av den interna situationen i de flesta arabiska länder . Till exempel hålls revolt i Jemen saudierna i schack och det fanns en massa upplopp i Irak mot den anglo-irakiska fördraget (Simha Flapan, s. 123-124)
• Yochai Sela i Tel-Aviv University, har lämnat följande fördelning för antalet israeler dödades under kriget 1948:
Fatality Kategori Värde i procent av totalt
Civila dödade * 1.150 20,15%
Militär dödade 4.558 79,85%
Totalt 5.708 100%
Soldater dödade mellan
Nov.30, 1947 - May15, 1948 1.345 ** 23,56%
Soldater dödade mellan
May15, 1948 - March10, 1949 3.213 ** 56,29%
Killed inom
områden som utsetts av 1.581 27,70%
FN
Nedlagts i
områden som utsetts av FN 2.759 *** 48,33%
Killed försvara
Judiska bosättningar 984 17,24%
Killed attackerar
Arabiska bosättningar 1.212 21,23%
• Källa: Simha Flapan, s. 198-199.
* Majoriteten dog i Jerusalem
** Antalet israeler dödades under striderna den arabiska legionen 1.367, palestinierna, 1.092, egyptierna, 910; syrierna, 238, irakierna, 241 och den libanesiska 129; Qawukji "ALA, 336, den brittiska 30.
*** Mest soldater, icke-civila.
• Denna statistik visar tydligt att antalet israeliska soldater som dödats i offensiva åtgärder var drygt 60% (2.759 / 4.558) av den totala israeliska soldater som dödats mellan November 30, 1947 och 10 mars, 1949. Så från den israeliska prospektiv, den så kallade "frihetskriget" var mer offensiva än defensiva karaktär.
• Israelerna maximalt utnyttjat rivaliteten mellan HM kung Abdullah av Transjordan och al-Hajj Amin al-Husseini. Till exempel, innan mottagandet av alla arabiska arméerna till Palestina den 15 maj, 1948, al-Hajj Amin (som bodde vid tiden för Däck-södra Libanon) ville förklara en provisorisk palestinsk regering i Galiléen, med Safad bli huvudstad . Att föregripa en sådan plan, H.M. kungen drog ut Transjordan s irreguljära trupper ur Safad den 11 maj, 1948, som var den främsta anledningen till dess hamnar i israeliska händer några dagar senare (Benny Morris, s. 105). Annan anledning att lockas H.M. kungen att samarbeta med Jewish Agency var ett löfte om framtida betalningar på $ 4 miljoner per år för de närmaste kommande 5 åren. (Simha Flapan, s. 138)
• Även om det fanns ett vapenembargo mot de stridande parterna i Mellanöstern, embargot påverkades negativt araberna mer än israelerna. Medan de arabiska arméerna var ned sina vapen och ammunition, var den israeliska armén lagring vapen och ammunition från ett enormt vapen transporten från Tjeckoslovakien som kom i början av maj 1948.
• I oktober 1948 hade den israeliska armén 90.000 beväpnade män, medan de arabiska arméerna hade 68.000 beväpnade män.
• Det är en falsk myt att sju välutrustade, organiserad och samordnad arabiska arméer försökte PUSH de dåligt beväpnade judarna i havet, klicka här för att läsa vårt genmäle mot denna myt.
• Klicka här för en detaljerad karta över den stående av de israeliska och arabiska
• "Vad gäller Abdullah arabiska legionen hade kämpat bättre än någon annan arabisk kraft. Men om knappt något tillfälle hade de arabiska legionen försökte erövra territorier som tilldelas judar av delningsplan, utan föredrar att stanna på defensiven." (The Sword And The Olive, s. 95)
• ".... det finns ingen gemensam militära högkvarter, inga försök att samordna brott av arabiska arméerna, och ... inte ens en regelbundna kontakter tjänst för att dela fiendens intelligens. " (The Sword And The Olive, s. 83)
• "Det kanske viktigaste [av de arabiska arméerna problem] var en lam brist på ammunition, på grund av det internationella vapenembargot ..., i fallet med irakierna och egyptier, långa rader av kommunikation. Till exempel, efter 25 februari , 1948, fick den arabiska legionen ingen ny ammunition för 20 mm kanoner. Några av ammunition som används av den irakiska artilleriet var mer än trettio år, syrierna hade någon ammunition för sina tunga 155mm kanoner. skäl judiska lagren växte hela tiden [speciellt stora armar transporten från Tjeckoslovakien maj 1948], fienderna var tömda så de stal ammunition transporter för varandra. Dessutom var de illa samordnade, tekniskt inkompetent, långsamma, tunga, dåligt ledd, och oförmögna att hantera mörkerflygning som obegriplig, utgjorde IDF: s expertis. " (The Sword And The Olive, s. 95-96)
• Strax efter operationen Dani i den första halvan av juli 1948, skrev Yigal Allon en Palmach (Haganah's Strike Force) meddelande om att utvisningen av Lydda s och Ramla invånare haft:
"igensatt linjer av förskottet på [Transjordan arabiska] Legion och hade prackade på arabiska ekonomi med problemet med att upprätthålla en annan 45.000 själar. . . Dessutom kommer fenomenet med flykt tiotusentals inget tvivel orsak demoralisering i alla arabiska område [flyktingar] räckhåll. . . Den här segern kommer ändå få stora effekter på andra sektorer. "(Israel: A History, s. 218 & Benny Morris, s. 211)
Även om vi är oense med de arabiska arméerna statistik (30.000 män) som lades fram av Mr Creveld, kan läsaren dra följande slutsatser:
• Det starkaste arabiska armén att gå in Palestina var i maskopi med israelerna från början. Baserat på H.M. Kung Abdullah order (som ledde också den irakiska armén utöver Transjordan s), gjorde det starkaste arabiska arméerna inte heller inkräkta på de områden som avsatts för den judiska staten från 1947 UN GA delningsplan. Tvärtom var sanningen det rakt motsatta, till exempel:
1 - överlämnades Lydda, Ramla, och triangeln områden över att israelerna utan strid. Även Transjordan armé drog tillbaka baserad på order av HM kungen, den irakiska armén (var placerad som några kilometer norrut i Ras al-'Ayn) gavs uttrycklig order att inte ingripa (deras motto på arabiska var: maku "Awamer). Det bör noteras att dessa områden tidigare var tätbefolkade med palestinier, var bördig, och var strategiskt placerat för både arabiska och israeliska matningsledningar.
2 - När den israeliska armén anföll egyptiska (söder) och syriska (nordost) arméer i mitten av oktober, 1948, irakiska och Jordaniens arméer förbjöds att öppna en tredje fronten i mitten och söderut. Den irakiska armén hade kunnat dela upp Israel i hälften om man fick order, och den jordanska armén såg från åskådarplats eftersom den israeliska armén illa tilltygade egyptierna i södra Hebron och Beersheba områden (Righteous Victims, s. 244). Observera att den irakiska armén var väl positionerat i Tulkarm-Jinin områden (sydost om Haifa), vilket är 12-14 kilometer från Medelhavet, klicka här för en karta illustration.
• Den andra starkaste arabiska arméer, egyptiska och irakiska, hade länge utbudet och kommunikation bort från sina baser i sina respektive länder.
• Saudiarabien och sudanesiska armén bidrog några tusen soldater i mitten av kriget för att stötta upp den utmattade egyptiska armén i södra Palestina.
• Enligt amerikanska och franska påtryckningar, åsidosattes den libanesiska armén från början, och det gjorde inte ens över de internationella gränserna. Som mest, under förutsättning att den libanesiska armén en medioker artilleri täcka vissa ALA [Arabiska befrielsearmén] volontärer i början av kriget. (Righteous Victims s. 233-234)
• När de arabiska arméerna trädde Palestina den 15 maj 1948, nära 400.000 palestinska flyktingarna redan etiskt rensat ut ur sina hem, och de igensatt vägarna, tyngda lokala ekonomier, och demoraliserade den arabiska befolkningen och arméer, som medgavs av Yigal Allon. Med andra ord användes de palestinska flyktingarna som ett vapen mot Israels fiender.
• Den arabiska arméerna varken samordnat sina militära operativa planer, eller delat militära underrättelsetjänsten sinsemellan. I själva verket var det inte förrän April 30, 1948 att de arabiska arméerna "stabschefer sammanträdde för första gången att utarbeta en plan för militär intervention. Det är värt att notera att denna plan senare ödelagts av HM Kung Abdullah, då han gjorde sista minuten strax före mottagandet av alla arabiska armén i brittisk Mandated Palestina. (Simha Flapan, s. 133 & Iron Wall, s. 35)
• Enligt en Jewish Agency bedömning av den arabiska intentioner och kapacitet, in mars 1948 rapporterade, att araberna stabschefer hade varnat sin regering mot en invasion av Palestina och de långa kriget på grund av den interna situationen i de flesta arabiska länder . Till exempel hålls revolt i Jemen saudierna i schack och det fanns en massa upplopp i Irak mot den anglo-irakiska fördraget (Simha Flapan, s. 123-124)
• Yochai Sela i Tel-Aviv University, har lämnat följande fördelning för antalet israeler dödades under kriget 1948:
Fatality Kategori Värde i procent av totalt
Civila dödade * 1.150 20,15%
Militär dödade 4.558 79,85%
Totalt 5.708 100%
Soldater dödade mellan
Nov.30, 1947 - May15, 1948 1.345 ** 23,56%
Soldater dödade mellan
May15, 1948 - March10, 1949 3.213 ** 56,29%
Killed inom
områden som utsetts av 1.581 27,70%
FN
Nedlagts i
områden som utsetts av FN 2.759 *** 48,33%
Killed försvara
Judiska bosättningar 984 17,24%
Killed attackerar
Arabiska bosättningar 1.212 21,23%
• Källa: Simha Flapan, s. 198-199.
* Majoriteten dog i Jerusalem
** Antalet israeler dödades under striderna den arabiska legionen 1.367, palestinierna, 1.092, egyptierna, 910; syrierna, 238, irakierna, 241 och den libanesiska 129; Qawukji "ALA, 336, den brittiska 30.
*** Mest soldater, icke-civila.
• Denna statistik visar tydligt att antalet israeliska soldater som dödats i offensiva åtgärder var drygt 60% (2.759 / 4.558) av den totala israeliska soldater som dödats mellan November 30, 1947 och 10 mars, 1949. Så från den israeliska prospektiv, den så kallade "frihetskriget" var mer offensiva än defensiva karaktär.
• Israelerna maximalt utnyttjat rivaliteten mellan HM kung Abdullah av Transjordan och al-Hajj Amin al-Husseini. Till exempel, innan mottagandet av alla arabiska arméerna till Palestina den 15 maj, 1948, al-Hajj Amin (som bodde vid tiden för Däck-södra Libanon) ville förklara en provisorisk palestinsk regering i Galiléen, med Safad bli huvudstad . Att föregripa en sådan plan, H.M. kungen drog ut Transjordan s irreguljära trupper ur Safad den 11 maj, 1948, som var den främsta anledningen till dess hamnar i israeliska händer några dagar senare (Benny Morris, s. 105). Annan anledning att lockas H.M. kungen att samarbeta med Jewish Agency var ett löfte om framtida betalningar på $ 4 miljoner per år för de närmaste kommande 5 åren. (Simha Flapan, s. 138)
• Även om det fanns ett vapenembargo mot de stridande parterna i Mellanöstern, embargot påverkades negativt araberna mer än israelerna. Medan de arabiska arméerna var ned sina vapen och ammunition, var den israeliska armén lagring vapen och ammunition från ett enormt vapen transporten från Tjeckoslovakien som kom i början av maj 1948.
• I oktober 1948 hade den israeliska armén 90.000 beväpnade män, medan de arabiska arméerna hade 68.000 beväpnade män.
• Det är en falsk myt att sju välutrustade, organiserad och samordnad arabiska arméer försökte PUSH de dåligt beväpnade judarna i havet, klicka här för att läsa vårt genmäle mot denna myt.
• Klicka här för en detaljerad karta över den stående av de israeliska och arabiska
Palestina historia år efter år efter år !! del 4.
1947
26 januari
London Round Table konferens återöppnar.
7-10 februari
Brittiske utrikesministern Ernest Bevin föreslår variant av Morrison-Grady plan till London konferensen och Jewish Agency. Arab delegater i London och Jewish Agency förkasta förslaget.
18 februari
Bevin tillkännager inlämning av Palestinafrågan till FN
Nations.
28 april-15 maj
FN: s generalförsamlings särskilda session om Palestina problem leder till utnämningen av elva-ledamot särskild kommitté för Palestina (UNSCOP).
8 September
Offentliggörande av UNSCOP rapport. Majoriteten av ledamöterna rekommenderar partition, rekommenderar minoritet federal lösning.
16-19 September
Arabförbundet kritiserar UNSCOP partition rekommendation, och utser tekniska militära kommitté att övervaka palestinska försvar behov.
26 September
Arthur Creech Jones, brittisk kolonial sekreterare, meddelar Storbritanniens beslut att stoppa palestinska mandatet.
29 September
Arab Högre kommittén förkastar delning.
2 oktober
Jewish Agency accepterar partition.
7-15 oktober
Arabförbundet sammanträder på Aley, Libanon. Iraqi General Ismail Safwat, ordförande i tekniska kommittén, varnar för farorna med sionismen i slutet av mandat och uppmanar arabstaterna att mobilisera sitt yttersta kraft och insatser mot sionistiska avsikter. "One million pounds sterling avsatts för tekniskt militära kommitté.
29 oktober
Storbritannien säger att det kommer att lämna Palestina i sex månader om ingen lösning -
ning uppnåtts.
27 November
Betänkande av Safwat varnar för nästintill omöjligt att överbrygga sionistiska styrkor med irreguljära, kräver snabb arabiska insatser i arbetet med militärt våld och förespråkar utbildning palestinierna att försvara sig.
29 November
FN: s generalförsamling rekommenderar variant av UNSCOP delningsplan fördela 56,5% av Palestina till judiska staten och 43% till arabisk stat med internationell enklav omkring Jerusalem, 33 röster för, 13 emot och 10 nedlagda röster. Arab representanter gå ut.
30 November
Haganah ringer upp judar i Palestina i åldern 17-25 att registrera sig för militärtjänstgöring.
December
Arabförbundet arrangerar Arab Liberation Army (ALA), en frivillig kraft av arabiska irreguljära under gerillaledare Fawzi al-Qawuqji att hjälpa palestinierna motstå partition.
2 December
Palestinierna start tredagars strejk protesterar UN Partition resolution. Interkommunala sammandrabbningar lämna 8 judar och 6 döda palestinier.
8 December
Storbritannien rekommenderar FN att Palestina Uppdrag avslutas den 15 maj 1948 och oberoende judiska och den palestinska staten upprättas två veckor senare.
8-17 December
Arabförbundet politiska kommittén möte i Kairo förklarar partition olagligt och beslutar att ge 10.000 gevär, 3000 försökspersoner (varav 500 palestinier) och ytterligare 1,000,000 pounds sterling till tekniska militära kommitté.
15 December
British tillkännager avsikt att lämna över polisverksamheten i Tel Aviv-Petach Tiqwa område att judar och i Jaffa till palestinierna.
17 December
Jewish Agency Executive rapporterar att amerikanska judar blir tillfrågad om 250 miljoner dollar för att hjälpa judiska samfundet i Palestina.
21 December-slutet av mars 1948
Haganah och IZL byar attack och Bedouin bosättningar på kustslätten norr om Tel Aviv i första kusten "clearing" operation.
31 December
Haganah och IZL paramilitära gäng begå Balad al-Shaykh (Haifa) massaker, där mer än 60 civila har mördats.
December 1947-januari 1948
Arab Högre Kommittén organiserar 275 lokala kommittéer för försvar av palestinska städer och byar.
1948
Januari
Palestinsk gerillaledare 'Abd al-Qadir al-Husayni återvänder i hemlighet till Palestina efter tio års exil för att organisera motståndet mot partition.
8 januari
Första kontingenten på 330 ALA volontärer anländer i Palestina.
10 januari
ALA angrepp på judiska kolonin Kefar Szold slås tillbaka med hjälp av brittiska.
14 januari
Haganah avslutar vapenaffär med Tjeckoslovakien för $ 12.280.000 värde av vapen inklusive 24.500 gevär, 5.000 lätta kulsprutor, 200 medium kulsprutor, 54 miljoner patroner, 25 Meserschmitts. Senast i slutet av Uppdrag minst 10.740 gevär, 1.200 kulsprutor, 26 kanoner fält, och 11 miljoner patroner anländer i Palestina. Resten av vapen kommer i slutet av maj.
16 januari
Brittisk rapport till FN: s beräkningar 1.974 människor dödas eller skadas i Palestina från den 30 november 1947-10 januari 1948.
20 januari
Brittiska administrationen meddelar att främst judiska eller palestinska områden kommer gradvis överlämnas till lokala majoritetsgruppen i varje berört område.
21 och 28 januari
Andra och tredje kontingenter på 360 och 400 ALA irreguljära anländer i Palestina.
Januari-mars
JNF ledare uppmuntra avhysningar från byar i Haifa område Haganah angrepp byar nära Lake al-Hula. Palmach attacker Negev beduin.
16 februari
ALA monteras misslyckad attack mot judiska kolonin Tirat Zvi norr om Baysan.
18 februari
Haganah ringer upp män och kvinnor i åldern 25-35 för militärtjänst.
24 februari
USA: s delegat till FN säger säkerhetsråd roll bör vara att bevara freden i Palestina, inte verkställa partition. Syriens delegera föreslår utse utskott för att undersöka möjliga Jewish Agency-arabiska Högre sitt godkännande.
Mars
Transjordanian premiärminister Tawfiq Abu al-Huda hemlighet möter brittiske utrikesministern Bevin. De är överens om att Transjordanian krafter träder Palestina i slutet av mandatet men begränsar sig till området med arabisk stat beskrivs i delningsplan. Läs vårt svar på den sionistiska hävdar att sju arabiska arméerna försök att förinta framväxande "judisk stat"
Den grundlösa myten om hur de arabiska arméerna ville förstöra den "judiska staten", har spridits inom alla sektorer av det israeliska samhället, särskilt i skolan, militär Boot Camps och media. Eftersom det kommer att bevisas nedan, ansågs denna myt som krävs av de flesta sionister att legitimera sin fortsatta intrånget i det palestinska folkets politiska, civila och ekonomiska rättigheter.
Ofta när israeler och sionister konfronteras med fakta som strider mot deras tycke, mot de som anklagar källorna tillverkningen eller vara en del av "antisemitisk" arabisk propaganda. För att undvika en sådan "förvirring", vi citera två av de mest framträdande pro-israeliska historiker, Martin van Creveld (den berömda israelisk militär strateg och historiker) och Martin Gilbert, som skrev:
• "I händelse av invaderande [] arabiska styrkorna var begränsad till cirka 30.000 män. Starkaste [beakta detta när man läser nästa quote] enda kontingent var den jordanska en, som redan beskrivits. Därefter kom egyptierna med 5.500 män, då irakierna med 4.500 som ..... anslöt sig kanske 3.000 lokala irreguljära. totala var alltså omkring åtta istället under styrka brigader, vissa av dem definitivt av andra och till och med tredje klassens kvalitet. Till detta skall läggas ca 2000 libanesiskt ( en brigad) och 6000 syrier (tre brigaderna). Även om arabländerna [befolkning] underläge i Jisjuv genom bättre än fyrtio-till-en, i form av militär personal till förfogande för strid i Palestina de två sidorna matchades ganska jämnt . Allteftersom tiden gick och båda sidor skickade förstärkningar balansen förändrats i judarnas gunst, i oktober hade nästan 90.000 män och kvinnor under vapen, araberna endast 68.000. " (The Sword And The Olive, s. 77-78)
• "Senior Hagana befälhavare träffade kommittén [FN: s särskilda kommitté för Palestina-UNSCOP] medlemmar i Jerusalems Talpiot kvartalet i smyg liknande omständigheter att känna förtroende för att judiska styrkor, som numreras de på 90.000, inklusive 35.000 reservister, kunde övervinna alla arabiska angrepp bör det komma till krig. " (Jerusalem Post)
26 januari
London Round Table konferens återöppnar.
7-10 februari
Brittiske utrikesministern Ernest Bevin föreslår variant av Morrison-Grady plan till London konferensen och Jewish Agency. Arab delegater i London och Jewish Agency förkasta förslaget.
18 februari
Bevin tillkännager inlämning av Palestinafrågan till FN
Nations.
28 april-15 maj
FN: s generalförsamlings särskilda session om Palestina problem leder till utnämningen av elva-ledamot särskild kommitté för Palestina (UNSCOP).
8 September
Offentliggörande av UNSCOP rapport. Majoriteten av ledamöterna rekommenderar partition, rekommenderar minoritet federal lösning.
16-19 September
Arabförbundet kritiserar UNSCOP partition rekommendation, och utser tekniska militära kommitté att övervaka palestinska försvar behov.
26 September
Arthur Creech Jones, brittisk kolonial sekreterare, meddelar Storbritanniens beslut att stoppa palestinska mandatet.
29 September
Arab Högre kommittén förkastar delning.
2 oktober
Jewish Agency accepterar partition.
7-15 oktober
Arabförbundet sammanträder på Aley, Libanon. Iraqi General Ismail Safwat, ordförande i tekniska kommittén, varnar för farorna med sionismen i slutet av mandat och uppmanar arabstaterna att mobilisera sitt yttersta kraft och insatser mot sionistiska avsikter. "One million pounds sterling avsatts för tekniskt militära kommitté.
29 oktober
Storbritannien säger att det kommer att lämna Palestina i sex månader om ingen lösning -
ning uppnåtts.
27 November
Betänkande av Safwat varnar för nästintill omöjligt att överbrygga sionistiska styrkor med irreguljära, kräver snabb arabiska insatser i arbetet med militärt våld och förespråkar utbildning palestinierna att försvara sig.
29 November
FN: s generalförsamling rekommenderar variant av UNSCOP delningsplan fördela 56,5% av Palestina till judiska staten och 43% till arabisk stat med internationell enklav omkring Jerusalem, 33 röster för, 13 emot och 10 nedlagda röster. Arab representanter gå ut.
30 November
Haganah ringer upp judar i Palestina i åldern 17-25 att registrera sig för militärtjänstgöring.
December
Arabförbundet arrangerar Arab Liberation Army (ALA), en frivillig kraft av arabiska irreguljära under gerillaledare Fawzi al-Qawuqji att hjälpa palestinierna motstå partition.
2 December
Palestinierna start tredagars strejk protesterar UN Partition resolution. Interkommunala sammandrabbningar lämna 8 judar och 6 döda palestinier.
8 December
Storbritannien rekommenderar FN att Palestina Uppdrag avslutas den 15 maj 1948 och oberoende judiska och den palestinska staten upprättas två veckor senare.
8-17 December
Arabförbundet politiska kommittén möte i Kairo förklarar partition olagligt och beslutar att ge 10.000 gevär, 3000 försökspersoner (varav 500 palestinier) och ytterligare 1,000,000 pounds sterling till tekniska militära kommitté.
15 December
British tillkännager avsikt att lämna över polisverksamheten i Tel Aviv-Petach Tiqwa område att judar och i Jaffa till palestinierna.
17 December
Jewish Agency Executive rapporterar att amerikanska judar blir tillfrågad om 250 miljoner dollar för att hjälpa judiska samfundet i Palestina.
21 December-slutet av mars 1948
Haganah och IZL byar attack och Bedouin bosättningar på kustslätten norr om Tel Aviv i första kusten "clearing" operation.
31 December
Haganah och IZL paramilitära gäng begå Balad al-Shaykh (Haifa) massaker, där mer än 60 civila har mördats.
December 1947-januari 1948
Arab Högre Kommittén organiserar 275 lokala kommittéer för försvar av palestinska städer och byar.
1948
Januari
Palestinsk gerillaledare 'Abd al-Qadir al-Husayni återvänder i hemlighet till Palestina efter tio års exil för att organisera motståndet mot partition.
8 januari
Första kontingenten på 330 ALA volontärer anländer i Palestina.
10 januari
ALA angrepp på judiska kolonin Kefar Szold slås tillbaka med hjälp av brittiska.
14 januari
Haganah avslutar vapenaffär med Tjeckoslovakien för $ 12.280.000 värde av vapen inklusive 24.500 gevär, 5.000 lätta kulsprutor, 200 medium kulsprutor, 54 miljoner patroner, 25 Meserschmitts. Senast i slutet av Uppdrag minst 10.740 gevär, 1.200 kulsprutor, 26 kanoner fält, och 11 miljoner patroner anländer i Palestina. Resten av vapen kommer i slutet av maj.
16 januari
Brittisk rapport till FN: s beräkningar 1.974 människor dödas eller skadas i Palestina från den 30 november 1947-10 januari 1948.
20 januari
Brittiska administrationen meddelar att främst judiska eller palestinska områden kommer gradvis överlämnas till lokala majoritetsgruppen i varje berört område.
21 och 28 januari
Andra och tredje kontingenter på 360 och 400 ALA irreguljära anländer i Palestina.
Januari-mars
JNF ledare uppmuntra avhysningar från byar i Haifa område Haganah angrepp byar nära Lake al-Hula. Palmach attacker Negev beduin.
16 februari
ALA monteras misslyckad attack mot judiska kolonin Tirat Zvi norr om Baysan.
18 februari
Haganah ringer upp män och kvinnor i åldern 25-35 för militärtjänst.
24 februari
USA: s delegat till FN säger säkerhetsråd roll bör vara att bevara freden i Palestina, inte verkställa partition. Syriens delegera föreslår utse utskott för att undersöka möjliga Jewish Agency-arabiska Högre sitt godkännande.
Mars
Transjordanian premiärminister Tawfiq Abu al-Huda hemlighet möter brittiske utrikesministern Bevin. De är överens om att Transjordanian krafter träder Palestina i slutet av mandatet men begränsar sig till området med arabisk stat beskrivs i delningsplan. Läs vårt svar på den sionistiska hävdar att sju arabiska arméerna försök att förinta framväxande "judisk stat"
Den grundlösa myten om hur de arabiska arméerna ville förstöra den "judiska staten", har spridits inom alla sektorer av det israeliska samhället, särskilt i skolan, militär Boot Camps och media. Eftersom det kommer att bevisas nedan, ansågs denna myt som krävs av de flesta sionister att legitimera sin fortsatta intrånget i det palestinska folkets politiska, civila och ekonomiska rättigheter.
Ofta när israeler och sionister konfronteras med fakta som strider mot deras tycke, mot de som anklagar källorna tillverkningen eller vara en del av "antisemitisk" arabisk propaganda. För att undvika en sådan "förvirring", vi citera två av de mest framträdande pro-israeliska historiker, Martin van Creveld (den berömda israelisk militär strateg och historiker) och Martin Gilbert, som skrev:
• "I händelse av invaderande [] arabiska styrkorna var begränsad till cirka 30.000 män. Starkaste [beakta detta när man läser nästa quote] enda kontingent var den jordanska en, som redan beskrivits. Därefter kom egyptierna med 5.500 män, då irakierna med 4.500 som ..... anslöt sig kanske 3.000 lokala irreguljära. totala var alltså omkring åtta istället under styrka brigader, vissa av dem definitivt av andra och till och med tredje klassens kvalitet. Till detta skall läggas ca 2000 libanesiskt ( en brigad) och 6000 syrier (tre brigaderna). Även om arabländerna [befolkning] underläge i Jisjuv genom bättre än fyrtio-till-en, i form av militär personal till förfogande för strid i Palestina de två sidorna matchades ganska jämnt . Allteftersom tiden gick och båda sidor skickade förstärkningar balansen förändrats i judarnas gunst, i oktober hade nästan 90.000 män och kvinnor under vapen, araberna endast 68.000. " (The Sword And The Olive, s. 77-78)
• "Senior Hagana befälhavare träffade kommittén [FN: s särskilda kommitté för Palestina-UNSCOP] medlemmar i Jerusalems Talpiot kvartalet i smyg liknande omständigheter att känna förtroende för att judiska styrkor, som numreras de på 90.000, inklusive 35.000 reservister, kunde övervinna alla arabiska angrepp bör det komma till krig. " (Jerusalem Post)
Palestina historia år efter år efter år !! del 4.
1919-1923
Tredje våg av över 35.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till 12% av den totala. Registrerad judiska landownership (1923) uppgår till 3% av den yta av land.
1919
27 januari - 10 februari
Första palestinska nationella kongressen i Jerusalem sänder memorandum till fredskonferensen i Paris avslag Balfourdeklarationen och kräver självständighet.
28 augusti
Fredskonferensen i Paris skickar undersökningskommission för att Främre Orienten, ledda av USA kommissionens medlemmar Henry C. King Charles Crane. England och Frankrike avstå från att delta. Kommissionen rekommenderar "allvarlig modifiering" av idén att "göra Palestina tydligt en judisk samväldet."
1920
April
Störningar i Palestina, 5 judar dödades, 200 skadades. British utse Palin undersökningskommission. Kommissionens rapport attribut bekymmer att ingen uppfyllelsen av löftena om arabisk självständighet och rädslan för politiska och ekonomiska konsekvenser av sionismen.
25 April
Palestina Mandat tilldelas Britain av högsta råd San Remo fredskonferens.
Kan
British hindra andra palestinska nationella kongress från sammankallande.
1 juli
Högkommissarie, sir Herbert Samuel, en engelsk-judisk politiker, inviger British civil förvaltning.
December
Tredje palestinska nationella kongress, möte i Haifa, väljer verkställande utskottet, som har kvar kontrollen över palestinska politiska rörelsen från 1920 till 1935.
1921
Mars
Grundandet av Haganah, sionisterna "olaglig underjordiska militära organisation.
1 maj
Störningar i Jaffa protesterar storskalig sionistiska invandringen, 46 judar dödades, 146 skadades. British Haycraft undersökningskommissionen (oktober) attribut störningar till oron för sionistiska massinvandringen.
8 maj
Haj Amin al-Husayni utses Multi av Jerusalem.
Maj-juni
Fjärde palestinska nationella kongress, sammankallande i Jerusalem, beslutar att skicka en palestinsk delegation till London för att förklara den palestinska mål mot Balfourdeklarationen.
1922
3 juni
Brittiska koloniala sekreterare Winston Churchill frågor vitbok exklusive Transjordan från omfattas av Balfourdeklarationen. Ignorerar politiska kriterier, tillstånd vitbok judisk invandring i enlighet med "ekonomisk absorptionsförmåga" i landet.
24 juli
Nationernas Förbund rådet godkänner Uppdrag till Palestina.
Augusti
Femte palestinska nationella kongress, möte i Nablus, samtycker till ekonomisk bojkott av sionister (se 1901 trädde den JNF).
Oktober
Första brittiska folkräkningen Palestina visar befolkning på 757.182 -78% muslimska arabiska, 11% judar, 9,6% kristna arabiska. Det hävdas ofta att Palestina var tomma tills sionistiska judar gjorde palestinska öknen blomma, klicka här för att läsa vårt svar på detta argument.
1923 - 1931
1923
29 September
Brittiska mandatet för Palestina träder officiellt i kraft.
1924-1928
Fjärde omgången av 67.000 sionistiska invandrare, över 50% från Polen, ökar judiska befolkningen i Palestina till 16% av den totala. Registrerad judiska landownership (1928) uppgår till 4,2% av den yta av land. visa en karta över en uppdelning av palestinsk-sionistiska landownership per distrikt och med 1945.
1925
Revisionistisk Party, som grundades i Paris av polsk sionistiska Vladimir Jabotinsky, kräver inrättandet av judisk stat i Palestina och Transjordan och betonar militära aspekter av sionismen.
Oktober
Sjätte palestinska nationella kongressen sammanträder i Jaffa.
1928
Juni
Sjunde palestinska nationella kongressen sammanträder i Jerusalem.
1929-1939
Femte våg av över 250.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till 30% av den totala. Registrerad judiska landownership (1939) uppgår till 5,7% av område av land.
1929
Augusti
Upplopp uppkomma på grund av konflikten mellan judar och palestinier över anspråk till klagomuren (Western) Wall i Jerusalem, en plats som är helig för muslimer och judar. I resultatet sammandrabbningar 133 dödade judar och 339 sårade, 116 palestinier dödades och 232 skadades, den senare huvudsakligen av brittisk militär.
Oktober
General palestinsk konferens samlas i Jerusalem för att formulera ställning Wailing Wall kontrovers.
1930
14 januari
Nationernas Förbund utser internationell kommission som skall utreda juridiska status araber och judar i Wailing Wall.
Mars
British Shaw palestinska undersökningskommissionen attribut 1929 störningar palestinska rädslan för judisk invandring "inte bara som ett hot mot sitt levebröd utan som en möjlig överherre i framtiden."
Oktober
British Hope-Simpson rapport om landsbygdsbefolkning, invandring och utveckling i Palestina slutsatsen att det inte finns tillräckligt med jordbruksmark för avsevärt ökat antalet judiska bosättare.
British Colonial Secretary, Lord Passfield, frågor vitbok som tar hänsyn till synpunkter från Hope-Simpson och Shaw undersökningskommissioner.
1931
Irgun Zvai Leumi (National Military Organization), Irgun eller IZL för korta, grundat av revisionistiska grupper och dissidenter från Haganah, förespråkar en mer militant politik mot palestinierna. Valdimir Jabotinsky är commander-in-chief.
14 februari
Brittiske premiärministern Ramsay MacDonald i ett brev till sionistisk ledaren Chaim Weizmann återgår nästan Passfield vitboken.
18 November
Andra brittiska folkräkningen i Palestina visar befolkning 1,035,154-73% muslimska arabiska, 16,9% judar, 8,6% kristna arabiska.
December
Lewis franska, brittiska chef för utveckling för Palestina, publicerar rapport om "jordlösa araber" orsakats av sionistiska koloniseringen.
1932 - 1938
1933
14 juli
British Secretary of State frågor uttalande om återflyttning av palestinska bönder som fördrivits från mark som förvärvats av sionister.
1935
Oktober
Revisionister sluta World Zionist Organization (WZO) att i syfte att bilda New Zionist Organization "befria" Palestina och Transjordan.
November
Shaykh 'IZZ al-Din al-Qassam, muslimsk präst från Haifa, ledare för första palestinska gerillagruppen slåss brittisk politik i Palestina, som stupat i strid mot brittiska säkerhetsstyrkor.
1936
25 April
Ledare palestinska politiska partierna form Högre arabiska kommittén i enlighet med ordförande Haj Amin al-Husseini.
8 maj
Konferens för palestinska nationella kommittéerna i Jerusalem kräver att ingen beskattning utan representation. Great Rebellion börjar.
25 augusti
Libanesiska gerillaledare Fawzi al-Qawuqji träder Palestina ledande 150 volontärer från arabländerna för att bekämpa britterna.
11 November
Kunglig kommission ledd av Lord Peel anländer i Palestina.
Tredje våg av över 35.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till 12% av den totala. Registrerad judiska landownership (1923) uppgår till 3% av den yta av land.
1919
27 januari - 10 februari
Första palestinska nationella kongressen i Jerusalem sänder memorandum till fredskonferensen i Paris avslag Balfourdeklarationen och kräver självständighet.
28 augusti
Fredskonferensen i Paris skickar undersökningskommission för att Främre Orienten, ledda av USA kommissionens medlemmar Henry C. King Charles Crane. England och Frankrike avstå från att delta. Kommissionen rekommenderar "allvarlig modifiering" av idén att "göra Palestina tydligt en judisk samväldet."
1920
April
Störningar i Palestina, 5 judar dödades, 200 skadades. British utse Palin undersökningskommission. Kommissionens rapport attribut bekymmer att ingen uppfyllelsen av löftena om arabisk självständighet och rädslan för politiska och ekonomiska konsekvenser av sionismen.
25 April
Palestina Mandat tilldelas Britain av högsta råd San Remo fredskonferens.
Kan
British hindra andra palestinska nationella kongress från sammankallande.
1 juli
Högkommissarie, sir Herbert Samuel, en engelsk-judisk politiker, inviger British civil förvaltning.
December
Tredje palestinska nationella kongress, möte i Haifa, väljer verkställande utskottet, som har kvar kontrollen över palestinska politiska rörelsen från 1920 till 1935.
1921
Mars
Grundandet av Haganah, sionisterna "olaglig underjordiska militära organisation.
1 maj
Störningar i Jaffa protesterar storskalig sionistiska invandringen, 46 judar dödades, 146 skadades. British Haycraft undersökningskommissionen (oktober) attribut störningar till oron för sionistiska massinvandringen.
8 maj
Haj Amin al-Husayni utses Multi av Jerusalem.
Maj-juni
Fjärde palestinska nationella kongress, sammankallande i Jerusalem, beslutar att skicka en palestinsk delegation till London för att förklara den palestinska mål mot Balfourdeklarationen.
1922
3 juni
Brittiska koloniala sekreterare Winston Churchill frågor vitbok exklusive Transjordan från omfattas av Balfourdeklarationen. Ignorerar politiska kriterier, tillstånd vitbok judisk invandring i enlighet med "ekonomisk absorptionsförmåga" i landet.
24 juli
Nationernas Förbund rådet godkänner Uppdrag till Palestina.
Augusti
Femte palestinska nationella kongress, möte i Nablus, samtycker till ekonomisk bojkott av sionister (se 1901 trädde den JNF).
Oktober
Första brittiska folkräkningen Palestina visar befolkning på 757.182 -78% muslimska arabiska, 11% judar, 9,6% kristna arabiska. Det hävdas ofta att Palestina var tomma tills sionistiska judar gjorde palestinska öknen blomma, klicka här för att läsa vårt svar på detta argument.
1923 - 1931
1923
29 September
Brittiska mandatet för Palestina träder officiellt i kraft.
1924-1928
Fjärde omgången av 67.000 sionistiska invandrare, över 50% från Polen, ökar judiska befolkningen i Palestina till 16% av den totala. Registrerad judiska landownership (1928) uppgår till 4,2% av den yta av land. visa en karta över en uppdelning av palestinsk-sionistiska landownership per distrikt och med 1945.
1925
Revisionistisk Party, som grundades i Paris av polsk sionistiska Vladimir Jabotinsky, kräver inrättandet av judisk stat i Palestina och Transjordan och betonar militära aspekter av sionismen.
Oktober
Sjätte palestinska nationella kongressen sammanträder i Jaffa.
1928
Juni
Sjunde palestinska nationella kongressen sammanträder i Jerusalem.
1929-1939
Femte våg av över 250.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till 30% av den totala. Registrerad judiska landownership (1939) uppgår till 5,7% av område av land.
1929
Augusti
Upplopp uppkomma på grund av konflikten mellan judar och palestinier över anspråk till klagomuren (Western) Wall i Jerusalem, en plats som är helig för muslimer och judar. I resultatet sammandrabbningar 133 dödade judar och 339 sårade, 116 palestinier dödades och 232 skadades, den senare huvudsakligen av brittisk militär.
Oktober
General palestinsk konferens samlas i Jerusalem för att formulera ställning Wailing Wall kontrovers.
1930
14 januari
Nationernas Förbund utser internationell kommission som skall utreda juridiska status araber och judar i Wailing Wall.
Mars
British Shaw palestinska undersökningskommissionen attribut 1929 störningar palestinska rädslan för judisk invandring "inte bara som ett hot mot sitt levebröd utan som en möjlig överherre i framtiden."
Oktober
British Hope-Simpson rapport om landsbygdsbefolkning, invandring och utveckling i Palestina slutsatsen att det inte finns tillräckligt med jordbruksmark för avsevärt ökat antalet judiska bosättare.
British Colonial Secretary, Lord Passfield, frågor vitbok som tar hänsyn till synpunkter från Hope-Simpson och Shaw undersökningskommissioner.
1931
Irgun Zvai Leumi (National Military Organization), Irgun eller IZL för korta, grundat av revisionistiska grupper och dissidenter från Haganah, förespråkar en mer militant politik mot palestinierna. Valdimir Jabotinsky är commander-in-chief.
14 februari
Brittiske premiärministern Ramsay MacDonald i ett brev till sionistisk ledaren Chaim Weizmann återgår nästan Passfield vitboken.
18 November
Andra brittiska folkräkningen i Palestina visar befolkning 1,035,154-73% muslimska arabiska, 16,9% judar, 8,6% kristna arabiska.
December
Lewis franska, brittiska chef för utveckling för Palestina, publicerar rapport om "jordlösa araber" orsakats av sionistiska koloniseringen.
1932 - 1938
1933
14 juli
British Secretary of State frågor uttalande om återflyttning av palestinska bönder som fördrivits från mark som förvärvats av sionister.
1935
Oktober
Revisionister sluta World Zionist Organization (WZO) att i syfte att bilda New Zionist Organization "befria" Palestina och Transjordan.
November
Shaykh 'IZZ al-Din al-Qassam, muslimsk präst från Haifa, ledare för första palestinska gerillagruppen slåss brittisk politik i Palestina, som stupat i strid mot brittiska säkerhetsstyrkor.
1936
25 April
Ledare palestinska politiska partierna form Högre arabiska kommittén i enlighet med ordförande Haj Amin al-Husseini.
8 maj
Konferens för palestinska nationella kommittéerna i Jerusalem kräver att ingen beskattning utan representation. Great Rebellion börjar.
25 augusti
Libanesiska gerillaledare Fawzi al-Qawuqji träder Palestina ledande 150 volontärer från arabländerna för att bekämpa britterna.
11 November
Kunglig kommission ledd av Lord Peel anländer i Palestina.
Paleatina historia år efter år efter år!! del 2.
1919-1923
Tredje våg av över 35.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till 12% av den totala. Registrerad judiska landownership (1923) uppgår till 3% av den yta av land.
1919
27 januari - 10 februari
Första palestinska nationella kongressen i Jerusalem sänder memorandum till fredskonferensen i Paris avslag Balfourdeklarationen och kräver självständighet.
28 augusti
Fredskonferensen i Paris skickar undersökningskommission för att Främre Orienten, ledda av USA kommissionens medlemmar Henry C. King Charles Crane. England och Frankrike avstå från att delta. Kommissionen rekommenderar "allvarlig modifiering" av idén att "göra Palestina tydligt en judisk samväldet."
1920
April
Störningar i Palestina, 5 judar dödades, 200 skadades. British utse Palin undersökningskommission. Kommissionens rapport attribut bekymmer att ingen uppfyllelsen av löftena om arabisk självständighet och rädslan för politiska och ekonomiska konsekvenser av sionismen.
25 April
Palestina Mandat tilldelas Britain av högsta råd San Remo fredskonferens.
Kan
British hindra andra palestinska nationella kongress från sammankallande.
1 juli
Högkommissarie, sir Herbert Samuel, en engelsk-judisk politiker, inviger British civil förvaltning.
December
Tredje palestinska nationella kongress, möte i Haifa, väljer verkställande utskottet, som har kvar kontrollen över palestinska politiska rörelsen från 1920 till 1935.
1921
Mars
Grundandet av Haganah, sionisterna "olaglig underjordiska militära organisation.
1 maj
Störningar i Jaffa protesterar storskalig sionistiska invandringen, 46 judar dödades, 146 skadades. British Haycraft undersökningskommissionen (oktober) attribut störningar till oron för sionistiska massinvandringen.
8 maj
Haj Amin al-Husayni utses Multi av Jerusalem.
Maj-juni
Fjärde palestinska nationella kongress, sammankallande i Jerusalem, beslutar att skicka en palestinsk delegation till London för att förklara den palestinska mål mot Balfourdeklarationen.
1922
3 juni
Brittiska koloniala sekreterare Winston Churchill frågor vitbok exklusive Transjordan från omfattas av Balfourdeklarationen. Ignorerar politiska kriterier, tillstånd vitbok judisk invandring i enlighet med "ekonomisk absorptionsförmåga" i landet.
24 juli
Nationernas Förbund rådet godkänner Uppdrag till Palestina.
Augusti
Femte palestinska nationella kongress, möte i Nablus, samtycker till ekonomisk bojkott av sionister (se 1901 trädde den JNF).
Oktober
Första brittiska folkräkningen Palestina visar befolkning på 757.182 -78% muslimska arabiska, 11% judar, 9,6% kristna arabiska. Det hävdas ofta att Palestina var tomma tills sionistiska judar gjorde palestinska öknen blomma, klicka här för att läsa vårt svar på detta argument.
1923 - 1931
1923
29 September
Brittiska mandatet för Palestina träder officiellt i kraft.
1924-1928
Fjärde omgången av 67.000 sionistiska invandrare, över 50% från Polen, ökar judiska befolkningen i Palestina till 16% av den totala. Registrerad judiska landownership (1928) uppgår till 4,2% av den yta av land. visa en karta över en uppdelning av palestinsk-sionistiska landownership per distrikt och med 1945.
1925
Revisionistisk Party, som grundades i Paris av polsk sionistiska Vladimir Jabotinsky, kräver inrättandet av judisk stat i Palestina och Transjordan och betonar militära aspekter av sionismen.
Oktober
Sjätte palestinska nationella kongressen sammanträder i Jaffa.
1928
Juni
Sjunde palestinska nationella kongressen sammanträder i Jerusalem.
1929-1939
Femte våg av över 250.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till 30% av den totala. Registrerad judiska landownership (1939) uppgår till 5,7% av område av land.
1929
Augusti
Upplopp uppkomma på grund av konflikten mellan judar och palestinier över anspråk till klagomuren (Western) Wall i Jerusalem, en plats som är helig för muslimer och judar. I resultatet sammandrabbningar 133 dödade judar och 339 sårade, 116 palestinier dödades och 232 skadades, den senare huvudsakligen av brittisk militär.
Oktober
General palestinsk konferens samlas i Jerusalem för att formulera ställning Wailing Wall kontrovers.
1930
14 januari
Nationernas Förbund utser internationell kommission som skall utreda juridiska status araber och judar i Wailing Wall.
Mars
British Shaw palestinska undersökningskommissionen attribut 1929 störningar palestinska rädslan för judisk invandring "inte bara som ett hot mot sitt levebröd utan som en möjlig överherre i framtiden."
Oktober
British Hope-Simpson rapport om landsbygdsbefolkning, invandring och utveckling i Palestina slutsatsen att det inte finns tillräckligt med jordbruksmark för avsevärt ökat antalet judiska bosättare.
British Colonial Secretary, Lord Passfield, frågor vitbok som tar hänsyn till synpunkter från Hope-Simpson och Shaw undersökningskommissioner.
1931
Irgun Zvai Leumi (National Military Organization), Irgun eller IZL för korta, grundat av revisionistiska grupper och dissidenter från Haganah, förespråkar en mer militant politik mot palestinierna. Valdimir Jabotinsky är commander-in-chief.
14 februari
Brittiske premiärministern Ramsay MacDonald i ett brev till sionistisk ledaren Chaim Weizmann återgår nästan Passfield vitboken.
18 November
Andra brittiska folkräkningen i Palestina visar befolkning 1,035,154-73% muslimska arabiska, 16,9% judar, 8,6% kristna arabiska.
December
Lewis franska, brittiska chef för utveckling för Palestina, publicerar rapport om "jordlösa araber" orsakats av sionistiska koloniseringen.
1932 - 1938
1933
14 juli
British Secretary of State frågor uttalande om återflyttning av palestinska bönder som fördrivits från mark som förvärvats av sionister.
1935
Oktober
Revisionister sluta World Zionist Organization (WZO) att i syfte att bilda New Zionist Organization "befria" Palestina och Transjordan.
November
Shaykh 'IZZ al-Din al-Qassam, muslimsk präst från Haifa, ledare för första palestinska gerillagruppen slåss brittisk politik i Palestina, som stupat i strid mot brittiska säkerhetsstyrkor.
1936
25 April
Ledare palestinska politiska partierna form Högre arabiska kommittén i enlighet med ordförande Haj Amin al-Husseini.
8 maj
Konferens för palestinska nationella kommittéerna i Jerusalem kräver att ingen beskattning utan representation. Great Rebellion börjar.
25 augusti
Libanesiska gerillaledare Fawzi al-Qawuqji träder Palestina ledande 150 volontärer från arabländerna för att bekämpa britterna.
11 November
Kunglig kommission ledd av Lord Peel anländer i Palestina.
Tredje våg av över 35.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till 12% av den totala. Registrerad judiska landownership (1923) uppgår till 3% av den yta av land.
1919
27 januari - 10 februari
Första palestinska nationella kongressen i Jerusalem sänder memorandum till fredskonferensen i Paris avslag Balfourdeklarationen och kräver självständighet.
28 augusti
Fredskonferensen i Paris skickar undersökningskommission för att Främre Orienten, ledda av USA kommissionens medlemmar Henry C. King Charles Crane. England och Frankrike avstå från att delta. Kommissionen rekommenderar "allvarlig modifiering" av idén att "göra Palestina tydligt en judisk samväldet."
1920
April
Störningar i Palestina, 5 judar dödades, 200 skadades. British utse Palin undersökningskommission. Kommissionens rapport attribut bekymmer att ingen uppfyllelsen av löftena om arabisk självständighet och rädslan för politiska och ekonomiska konsekvenser av sionismen.
25 April
Palestina Mandat tilldelas Britain av högsta råd San Remo fredskonferens.
Kan
British hindra andra palestinska nationella kongress från sammankallande.
1 juli
Högkommissarie, sir Herbert Samuel, en engelsk-judisk politiker, inviger British civil förvaltning.
December
Tredje palestinska nationella kongress, möte i Haifa, väljer verkställande utskottet, som har kvar kontrollen över palestinska politiska rörelsen från 1920 till 1935.
1921
Mars
Grundandet av Haganah, sionisterna "olaglig underjordiska militära organisation.
1 maj
Störningar i Jaffa protesterar storskalig sionistiska invandringen, 46 judar dödades, 146 skadades. British Haycraft undersökningskommissionen (oktober) attribut störningar till oron för sionistiska massinvandringen.
8 maj
Haj Amin al-Husayni utses Multi av Jerusalem.
Maj-juni
Fjärde palestinska nationella kongress, sammankallande i Jerusalem, beslutar att skicka en palestinsk delegation till London för att förklara den palestinska mål mot Balfourdeklarationen.
1922
3 juni
Brittiska koloniala sekreterare Winston Churchill frågor vitbok exklusive Transjordan från omfattas av Balfourdeklarationen. Ignorerar politiska kriterier, tillstånd vitbok judisk invandring i enlighet med "ekonomisk absorptionsförmåga" i landet.
24 juli
Nationernas Förbund rådet godkänner Uppdrag till Palestina.
Augusti
Femte palestinska nationella kongress, möte i Nablus, samtycker till ekonomisk bojkott av sionister (se 1901 trädde den JNF).
Oktober
Första brittiska folkräkningen Palestina visar befolkning på 757.182 -78% muslimska arabiska, 11% judar, 9,6% kristna arabiska. Det hävdas ofta att Palestina var tomma tills sionistiska judar gjorde palestinska öknen blomma, klicka här för att läsa vårt svar på detta argument.
1923 - 1931
1923
29 September
Brittiska mandatet för Palestina träder officiellt i kraft.
1924-1928
Fjärde omgången av 67.000 sionistiska invandrare, över 50% från Polen, ökar judiska befolkningen i Palestina till 16% av den totala. Registrerad judiska landownership (1928) uppgår till 4,2% av den yta av land. visa en karta över en uppdelning av palestinsk-sionistiska landownership per distrikt och med 1945.
1925
Revisionistisk Party, som grundades i Paris av polsk sionistiska Vladimir Jabotinsky, kräver inrättandet av judisk stat i Palestina och Transjordan och betonar militära aspekter av sionismen.
Oktober
Sjätte palestinska nationella kongressen sammanträder i Jaffa.
1928
Juni
Sjunde palestinska nationella kongressen sammanträder i Jerusalem.
1929-1939
Femte våg av över 250.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till 30% av den totala. Registrerad judiska landownership (1939) uppgår till 5,7% av område av land.
1929
Augusti
Upplopp uppkomma på grund av konflikten mellan judar och palestinier över anspråk till klagomuren (Western) Wall i Jerusalem, en plats som är helig för muslimer och judar. I resultatet sammandrabbningar 133 dödade judar och 339 sårade, 116 palestinier dödades och 232 skadades, den senare huvudsakligen av brittisk militär.
Oktober
General palestinsk konferens samlas i Jerusalem för att formulera ställning Wailing Wall kontrovers.
1930
14 januari
Nationernas Förbund utser internationell kommission som skall utreda juridiska status araber och judar i Wailing Wall.
Mars
British Shaw palestinska undersökningskommissionen attribut 1929 störningar palestinska rädslan för judisk invandring "inte bara som ett hot mot sitt levebröd utan som en möjlig överherre i framtiden."
Oktober
British Hope-Simpson rapport om landsbygdsbefolkning, invandring och utveckling i Palestina slutsatsen att det inte finns tillräckligt med jordbruksmark för avsevärt ökat antalet judiska bosättare.
British Colonial Secretary, Lord Passfield, frågor vitbok som tar hänsyn till synpunkter från Hope-Simpson och Shaw undersökningskommissioner.
1931
Irgun Zvai Leumi (National Military Organization), Irgun eller IZL för korta, grundat av revisionistiska grupper och dissidenter från Haganah, förespråkar en mer militant politik mot palestinierna. Valdimir Jabotinsky är commander-in-chief.
14 februari
Brittiske premiärministern Ramsay MacDonald i ett brev till sionistisk ledaren Chaim Weizmann återgår nästan Passfield vitboken.
18 November
Andra brittiska folkräkningen i Palestina visar befolkning 1,035,154-73% muslimska arabiska, 16,9% judar, 8,6% kristna arabiska.
December
Lewis franska, brittiska chef för utveckling för Palestina, publicerar rapport om "jordlösa araber" orsakats av sionistiska koloniseringen.
1932 - 1938
1933
14 juli
British Secretary of State frågor uttalande om återflyttning av palestinska bönder som fördrivits från mark som förvärvats av sionister.
1935
Oktober
Revisionister sluta World Zionist Organization (WZO) att i syfte att bilda New Zionist Organization "befria" Palestina och Transjordan.
November
Shaykh 'IZZ al-Din al-Qassam, muslimsk präst från Haifa, ledare för första palestinska gerillagruppen slåss brittisk politik i Palestina, som stupat i strid mot brittiska säkerhetsstyrkor.
1936
25 April
Ledare palestinska politiska partierna form Högre arabiska kommittén i enlighet med ordförande Haj Amin al-Husseini.
8 maj
Konferens för palestinska nationella kommittéerna i Jerusalem kräver att ingen beskattning utan representation. Great Rebellion börjar.
25 augusti
Libanesiska gerillaledare Fawzi al-Qawuqji träder Palestina ledande 150 volontärer från arabländerna för att bekämpa britterna.
11 November
Kunglig kommission ledd av Lord Peel anländer i Palestina.
Palestina historia år efter år efter år!!.del 1.
1071
Saljuqs, ursprungligen från Isfahan, fånga Jerusalem och delar av Palestina, som fortfarande officiellt inom "Abbasider.
1099-1187
Crusaders fastställa det latinska kungariket av Jerusalem.
1187
Kurdiska allmän Saladin (Salah al-Din som var född i Takrit norra Irak, födelseplatsen för Saddam Hussein också), son till Ayyub besegrar sultan i Mosul, korsfararna i Hittin i norra Palestina och recapturing Jerusalem. Den Ayyubid dynasti regler Palestina från Kairo.
1260
Mamlukerna lyckas Ayyubids, dom Palestina från Kairo, nederlag mongolerna i Slaget om "Ayn Jalut nära Nasaret.
1291
Mamlukerna fånga slutlig Crusader fästen Acre och Caesarea.
1516-1917
Palestina införlivas i det Osmanska riket med huvudstad i Istanbul.
1832-1840
Muhammad 'Ali Pascha ockuperar Palestina. Ottomanerna bekräfta därefter deras styre.
1876-1877
Palestinska deputerade från Jerusalem delta i den första osmanska parlamentet i Istanbul, väljs enligt en ny osmanska konstitution.
1878
Den första moderna sionistiska jordbruks lösa Petach Tiqwa fastställdes (klicka här för att läsa mer om sionistiska och dess konsekvenser för det palestinska folket).
1882-1903
Första vågen av 25.000 sionistiska invandrare träder Palestina, kommer främst från Östeuropa.
1882
Baron Edmond de Rothschild i Paris börjar finansiellt stöd för judisk bosättning i Palestina.
1887-1888
Palestina dividerat med ottomanerna i distrikten (sanjaks) i Jerusalem, Nablus och Acre. Den första var direkt knuten till Istanbul, den andra till wilayet i Beirut.
1896
Theodor Herzl, en österrikisk-ungerska judiska journalist och författare, publicerar Judestaten, förespråkar upprättandet av en judisk stat i Palestina eller någon annanstans.
1896
Jewish Colonization Association, grundades 1891 i London av tysk baron Maurice de Hirsch, börjar medhjälp sionistiska bosättningar.
1897
Första sionistiska kongressen i Schweiz frågor Basel Program uppmanar till inrättandet av ett "hem för det judiska folket i Palestina." Det fastställs också World Zionist Organization (WZO) att arbeta för detta ändamål.
1900 - 1918
1901
Jewish National Fund (JNF), som inrättades genom femte sionistiska kongressen i Basel att förvärva mark för WZO, mark som förvärvats av JNF vara inalienably judisk, och uteslutande judisk arbetskraft att anställa den.
1904-1914
Andra vågen av ca 40.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till cirka 6% av den totala. Sedan starten av sionismens det har hävdat att Palestina var ett tomt land, läs våra genmälen till detta argument.
Är det inte sant att Palestina var tom och bebos av nomader?
Från de tidiga sionismen till nutid, har sionister sprids myten att palestinierna inte lösa Palestina tills det har senare utvecklats av israelerna. Att underlätta en sådan desinformation antog sionisterna följande slogan för att locka europeiska judarna utvandra till Palestina:
"Ett land utan folk är ett folk utan land".
Hade det sionistiska ledarskapet erkänt ett urfolk, då de skulle ha varit tvungna att förklara hur de hade för avsikt att tränga undan dem. Motbevisa detta grundlösa myt, låt oss citera Ben-Gurion (den första israeliska premiärministern) som konstaterade redan 1918 att "Palestina är inte ett tomt land". Enligt Shabtai Teveth (en av Ben-Gurion officiella biografer), Ben-Gurion förklarade i en artikel publicerad 1918 att:
"Palestina är inte ett tomt land... På något sätt måste vi skadar rättigheter för invånarna."
Ben-Gurion återvände ofta till denna punkt, att betona att palestinska araber "full rätt" till en oberoende ekonomisk, kulturell och det kommunala livet, men inte politiskt. (Shabtai Teveth, s. 37-38)
Att förstöra denna ogrundade myt, klicka här för att visa en sida som har skannats från en bok som skapades och redigerades av Ben-Gurion själv, om att judar består 12% av den totala palestinska befolkningen som år 1914. Det är inte bara att majoriteten av judarna i Palestina var inte sionister (av Ben-Gurion själv medger), men de var inte heller ens medborgare i landet sedan många hade nyligen flytt antisemitiska Tsarryssland.
Eftersom det osmanska folkräkningsregistren visa Palestina var bebott mycket i slutet av 19: e och tidig 20th century, särskilt på landsbygden där jordbruket var den viktigaste yrke. Enligt Justine McCarthy (s. 26), en myndighet på de ottomanska turkarna, Palestinas befolkning i början 19th century var 350,000 och 1914 Palestina hade en befolkning på 657.000 muslimska araber, 81.000 kristna araber, och 59.000 judar (inklusive många europeiska judar från den första och andra Aliyah).
Så den judiska befolkningen i Palestina som 1914 var under 8% av den totala befolkningen, vilket var mycket mindre än den palestinska kristna arabiska befolkningen. Det bör noteras att vår källa, citerades Justine McCarthy som många israeliska judiska lärda som Benny Morris och Tom Segev. I detta avseende är det värt att citera en av de mest hängivna sionisterna, Israel Zangwill, som uppgav redan 1905, att Palestina var dubbelt så tätt befolkade som Förenta staterna. Han säger:
"Palestina korrekt har redan sina invånare. Pashalik i Jerusalem är redan dubbelt så tätt befolkade som Förenta staterna, med femtiotvå själar till kvadratkilometer, och inte 25% av dem judar ..... [Vi] måste vara framställs antingen att köra ut med svärd i [arabiska] stammar i besittning som våra förfäder gjorde eller brottas med problemet med en stor främmande befolkning, mestadels muhammedanska och vana i århundraden för att förakta oss. " (Righteous Victims, s. 140 & fördrivningen av palestinierna, s. 7-10)
Med andra ord, erkändes palestinier av den sionistiska ledarskapet som "människa" som befolkade Palestina, men det var inte bra nog för en anledning till att "ge" dem samma politiska rättigheter som judar, som ofta bodde utanför Palestina. Därför var denna ideologi upptakten till grossist FRÅNTAGANDE och etnisk rensning av det palestinska folket under kriget 1948.
Strax efter den första sionistiska kongressen i Basel (Schweiz) 1897, en sionistisk delegation skickades till Palestina för ett informationsuppdrag, och utredning av möjligheterna att lösa Palestina med förföljda europeiska judar. Delegationen svarade tillbaka från Palestina med en kabel som konstaterade:
"Bruden är vacker, men hon är gift med en annan man." (Iron Wall, s. 3)
Trots att många sionister var medvetna om detta lyckliga äktenskap så tidigt som 1897, de har avsiktligt valt att avsluta denna relation, eftersom de tror att judarnas rättigheter är viktigare än palestinska rättigheter. Den våldsamma skilsmässa av Palestina från ursprungsbefolkning formulerades väl av Ze'ev Jabotinsky, grundaren av den israeliska politiska högern, år 1926 som förklarade att:
"... Tragedin ligger i det faktum att det finns en kollision här mellan två sanningar .... men vår rättvisa är större. Den arabiska är kulturellt bakåt, men hans instinktiva patriotism är lika ren och ädel som vår egen, det kan inte köpas, kan det bara stoppas ... force majeure. " (Righteous Victims, s. 108)
De frågor som tigger om att ställas är dessa:
• Gör två fel göra ett rätt?
• Är det bara att lösa en orättvisa genom att begå en orättvisa?
• Om du vid en punkt, blir palestinska orättvisa större än judiska orättvisa, inte att rättfärdiga att begå krigsförbrytelser att lösa sina orättvisa?
Vad gör många sionister farligt över tiden är att de börjar tro att deras egen propaganda. Till exempel, Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister mellan 1996-1998, föreslog nyligen att Israel borde aldrig lämnar över kontrollen över den ockuperade Västbanken och Gazaremsan eftersom han hävdar att den lokala befolkningen är ättlingar av icke-infödda palestinier. Han påstod också att dessa personer kom för att söka arbete som genererades av inflödet av nya europeiska judiska kapitalet. Yehoshua Porat, en Hebrew University professor, vederläggs sent statsministern i en artikel i Ha'aretz Daily, klicka här för att läsa hans genmälen. Det är värt att notera att professor Porat arbetat för kampanjen för att välja Benjamin Netanyahu 1996, så det kan vara en god idé att kalla honom Netanyahu hater. Dessutom bör det noteras att alla sionistiska investeringar i Palestina måste anställa judisk arbetskraft som påbjuds av Jewish National Fund rasistiska stadgar (FN: Ursprunget till det palestinska problemet). Med andra ord, den primära mottagaren av sionistiska investeringar var judiska invandrare, och inte den palestinska ursprungsbefolkningen.
Det är verkligen roligt att medan nästan alla israeler och sionister tror att Hawaii, Jordanien, Libanon, Syrien, Tahiti, och Irak var befolkade alla av infödingar före WW I, men de har väldigt svårt att tänka mig att "Promised Land" (en av de mest strategiska områdena i världen) hade någon ursprungsbefolkning helst. Det är som om "Promised Land" hade väntat i över 2000 år för israeler och sionister att lösa den och göra den blomma, klicka här för att läsa vårt svar på detta argument.
Slutligen är det inte bara att Palestina hade en affärsstrategi plats () är den bro mellan Asien och Afrika var dess landområden också bördig och planterades med alla sorters träd länge innan sionisterna kom till dess kuster. Så att påstå att Palestina hade något folk förrän sionisterna kom att lösa det, är ett absurt påstående. Tråkigt nog många israeler och sionister hatar tanken på en inhemsk palestinska folket till den grad att de har skapat en fiktiv värld baserad på illusionen. I detta avseende, det palestinska folket har ett enkelt budskap: Över 8,5 miljoner palestinier kommer inte undan. Ju förr israeler och sionisterna förstå detta enkla budskap, desto snabbare kommer de att vakna upp från sina vanföreställningar koma.
Relaterade länkar
• citerar Mark Twain ur sitt sammanhang på Palestina
• brittiska mandatet: arabisk och judisk invandring till Palestina från 1920-1945
• Palestinas befolkning under det osmanska och det brittiska mandatet perioden med Justine McCarthy
• sionistiska FAQ: Är det inte sant att Palestina var en utblottad förrän israelerna gjorde sin öknen blomma?
• sionistiska Citat: Gör palestinier Finns, eller Don't They? That's the question?
• Lyssna på en intervju med den förre israeliske utrikesministern (Shlomo Ben-Ami) medger att det är en myt hittade på att Palestina var tomma tills judiska utvecklingen i landet (från minut 12:00).
• Ett land med människor, för ett folk med ett plan av Ludwig Watzal
• uppgörelse med rätten att återvända Av Tom Pessah
1909
Upprättandet av den första kibbutz, som uteslutande bygger på judisk arbetskraft. Tel Aviv grundades norr om Jaffa.
1914
Världskriget startar.
1916
30 januari
Husayn-McMahon korrespondens mellan Sharif Husayn i Mecka (ledare för den arabiska revolten mot det Osmanska riket) och Sir Henry McMahon (British högkommissarie Egypten) slutar i samförstånd för efterkrigstidens självständighet och enhet arabiska provinser i Osmanska riket.
16 maj
Sykes-Picot-avtalet undertecknades i hemlighet, dividera arabiska provinserna Osmanska riket mellan Storbritannien och Frankrike. Avtalet avslöjade av bolsjevikerna i december 1917.
Juni
Sharif Husayn utropar arabisk självständighet från osmanerna. Arabiska revolten mot Istanbul påbörjas.
1917
2 November
Balfourdeklarationen. British Secretary of State Balfour löften brittiskt stöd för "ett judiskt nationalhem i Palestina."
1918
September
Palestina ockuperat av de allierade styrkorna under den brittiske generalen Allenby.
30 oktober
Första världskriget slutar.
1919 - 1922
Saljuqs, ursprungligen från Isfahan, fånga Jerusalem och delar av Palestina, som fortfarande officiellt inom "Abbasider.
1099-1187
Crusaders fastställa det latinska kungariket av Jerusalem.
1187
Kurdiska allmän Saladin (Salah al-Din som var född i Takrit norra Irak, födelseplatsen för Saddam Hussein också), son till Ayyub besegrar sultan i Mosul, korsfararna i Hittin i norra Palestina och recapturing Jerusalem. Den Ayyubid dynasti regler Palestina från Kairo.
1260
Mamlukerna lyckas Ayyubids, dom Palestina från Kairo, nederlag mongolerna i Slaget om "Ayn Jalut nära Nasaret.
1291
Mamlukerna fånga slutlig Crusader fästen Acre och Caesarea.
1516-1917
Palestina införlivas i det Osmanska riket med huvudstad i Istanbul.
1832-1840
Muhammad 'Ali Pascha ockuperar Palestina. Ottomanerna bekräfta därefter deras styre.
1876-1877
Palestinska deputerade från Jerusalem delta i den första osmanska parlamentet i Istanbul, väljs enligt en ny osmanska konstitution.
1878
Den första moderna sionistiska jordbruks lösa Petach Tiqwa fastställdes (klicka här för att läsa mer om sionistiska och dess konsekvenser för det palestinska folket).
1882-1903
Första vågen av 25.000 sionistiska invandrare träder Palestina, kommer främst från Östeuropa.
1882
Baron Edmond de Rothschild i Paris börjar finansiellt stöd för judisk bosättning i Palestina.
1887-1888
Palestina dividerat med ottomanerna i distrikten (sanjaks) i Jerusalem, Nablus och Acre. Den första var direkt knuten till Istanbul, den andra till wilayet i Beirut.
1896
Theodor Herzl, en österrikisk-ungerska judiska journalist och författare, publicerar Judestaten, förespråkar upprättandet av en judisk stat i Palestina eller någon annanstans.
1896
Jewish Colonization Association, grundades 1891 i London av tysk baron Maurice de Hirsch, börjar medhjälp sionistiska bosättningar.
1897
Första sionistiska kongressen i Schweiz frågor Basel Program uppmanar till inrättandet av ett "hem för det judiska folket i Palestina." Det fastställs också World Zionist Organization (WZO) att arbeta för detta ändamål.
1900 - 1918
1901
Jewish National Fund (JNF), som inrättades genom femte sionistiska kongressen i Basel att förvärva mark för WZO, mark som förvärvats av JNF vara inalienably judisk, och uteslutande judisk arbetskraft att anställa den.
1904-1914
Andra vågen av ca 40.000 sionistiska invandrare ökar judiska befolkningen i Palestina till cirka 6% av den totala. Sedan starten av sionismens det har hävdat att Palestina var ett tomt land, läs våra genmälen till detta argument.
Är det inte sant att Palestina var tom och bebos av nomader?
Från de tidiga sionismen till nutid, har sionister sprids myten att palestinierna inte lösa Palestina tills det har senare utvecklats av israelerna. Att underlätta en sådan desinformation antog sionisterna följande slogan för att locka europeiska judarna utvandra till Palestina:
"Ett land utan folk är ett folk utan land".
Hade det sionistiska ledarskapet erkänt ett urfolk, då de skulle ha varit tvungna att förklara hur de hade för avsikt att tränga undan dem. Motbevisa detta grundlösa myt, låt oss citera Ben-Gurion (den första israeliska premiärministern) som konstaterade redan 1918 att "Palestina är inte ett tomt land". Enligt Shabtai Teveth (en av Ben-Gurion officiella biografer), Ben-Gurion förklarade i en artikel publicerad 1918 att:
"Palestina är inte ett tomt land... På något sätt måste vi skadar rättigheter för invånarna."
Ben-Gurion återvände ofta till denna punkt, att betona att palestinska araber "full rätt" till en oberoende ekonomisk, kulturell och det kommunala livet, men inte politiskt. (Shabtai Teveth, s. 37-38)
Att förstöra denna ogrundade myt, klicka här för att visa en sida som har skannats från en bok som skapades och redigerades av Ben-Gurion själv, om att judar består 12% av den totala palestinska befolkningen som år 1914. Det är inte bara att majoriteten av judarna i Palestina var inte sionister (av Ben-Gurion själv medger), men de var inte heller ens medborgare i landet sedan många hade nyligen flytt antisemitiska Tsarryssland.
Eftersom det osmanska folkräkningsregistren visa Palestina var bebott mycket i slutet av 19: e och tidig 20th century, särskilt på landsbygden där jordbruket var den viktigaste yrke. Enligt Justine McCarthy (s. 26), en myndighet på de ottomanska turkarna, Palestinas befolkning i början 19th century var 350,000 och 1914 Palestina hade en befolkning på 657.000 muslimska araber, 81.000 kristna araber, och 59.000 judar (inklusive många europeiska judar från den första och andra Aliyah).
Så den judiska befolkningen i Palestina som 1914 var under 8% av den totala befolkningen, vilket var mycket mindre än den palestinska kristna arabiska befolkningen. Det bör noteras att vår källa, citerades Justine McCarthy som många israeliska judiska lärda som Benny Morris och Tom Segev. I detta avseende är det värt att citera en av de mest hängivna sionisterna, Israel Zangwill, som uppgav redan 1905, att Palestina var dubbelt så tätt befolkade som Förenta staterna. Han säger:
"Palestina korrekt har redan sina invånare. Pashalik i Jerusalem är redan dubbelt så tätt befolkade som Förenta staterna, med femtiotvå själar till kvadratkilometer, och inte 25% av dem judar ..... [Vi] måste vara framställs antingen att köra ut med svärd i [arabiska] stammar i besittning som våra förfäder gjorde eller brottas med problemet med en stor främmande befolkning, mestadels muhammedanska och vana i århundraden för att förakta oss. " (Righteous Victims, s. 140 & fördrivningen av palestinierna, s. 7-10)
Med andra ord, erkändes palestinier av den sionistiska ledarskapet som "människa" som befolkade Palestina, men det var inte bra nog för en anledning till att "ge" dem samma politiska rättigheter som judar, som ofta bodde utanför Palestina. Därför var denna ideologi upptakten till grossist FRÅNTAGANDE och etnisk rensning av det palestinska folket under kriget 1948.
Strax efter den första sionistiska kongressen i Basel (Schweiz) 1897, en sionistisk delegation skickades till Palestina för ett informationsuppdrag, och utredning av möjligheterna att lösa Palestina med förföljda europeiska judar. Delegationen svarade tillbaka från Palestina med en kabel som konstaterade:
"Bruden är vacker, men hon är gift med en annan man." (Iron Wall, s. 3)
Trots att många sionister var medvetna om detta lyckliga äktenskap så tidigt som 1897, de har avsiktligt valt att avsluta denna relation, eftersom de tror att judarnas rättigheter är viktigare än palestinska rättigheter. Den våldsamma skilsmässa av Palestina från ursprungsbefolkning formulerades väl av Ze'ev Jabotinsky, grundaren av den israeliska politiska högern, år 1926 som förklarade att:
"... Tragedin ligger i det faktum att det finns en kollision här mellan två sanningar .... men vår rättvisa är större. Den arabiska är kulturellt bakåt, men hans instinktiva patriotism är lika ren och ädel som vår egen, det kan inte köpas, kan det bara stoppas ... force majeure. " (Righteous Victims, s. 108)
De frågor som tigger om att ställas är dessa:
• Gör två fel göra ett rätt?
• Är det bara att lösa en orättvisa genom att begå en orättvisa?
• Om du vid en punkt, blir palestinska orättvisa större än judiska orättvisa, inte att rättfärdiga att begå krigsförbrytelser att lösa sina orättvisa?
Vad gör många sionister farligt över tiden är att de börjar tro att deras egen propaganda. Till exempel, Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister mellan 1996-1998, föreslog nyligen att Israel borde aldrig lämnar över kontrollen över den ockuperade Västbanken och Gazaremsan eftersom han hävdar att den lokala befolkningen är ättlingar av icke-infödda palestinier. Han påstod också att dessa personer kom för att söka arbete som genererades av inflödet av nya europeiska judiska kapitalet. Yehoshua Porat, en Hebrew University professor, vederläggs sent statsministern i en artikel i Ha'aretz Daily, klicka här för att läsa hans genmälen. Det är värt att notera att professor Porat arbetat för kampanjen för att välja Benjamin Netanyahu 1996, så det kan vara en god idé att kalla honom Netanyahu hater. Dessutom bör det noteras att alla sionistiska investeringar i Palestina måste anställa judisk arbetskraft som påbjuds av Jewish National Fund rasistiska stadgar (FN: Ursprunget till det palestinska problemet). Med andra ord, den primära mottagaren av sionistiska investeringar var judiska invandrare, och inte den palestinska ursprungsbefolkningen.
Det är verkligen roligt att medan nästan alla israeler och sionister tror att Hawaii, Jordanien, Libanon, Syrien, Tahiti, och Irak var befolkade alla av infödingar före WW I, men de har väldigt svårt att tänka mig att "Promised Land" (en av de mest strategiska områdena i världen) hade någon ursprungsbefolkning helst. Det är som om "Promised Land" hade väntat i över 2000 år för israeler och sionister att lösa den och göra den blomma, klicka här för att läsa vårt svar på detta argument.
Slutligen är det inte bara att Palestina hade en affärsstrategi plats () är den bro mellan Asien och Afrika var dess landområden också bördig och planterades med alla sorters träd länge innan sionisterna kom till dess kuster. Så att påstå att Palestina hade något folk förrän sionisterna kom att lösa det, är ett absurt påstående. Tråkigt nog många israeler och sionister hatar tanken på en inhemsk palestinska folket till den grad att de har skapat en fiktiv värld baserad på illusionen. I detta avseende, det palestinska folket har ett enkelt budskap: Över 8,5 miljoner palestinier kommer inte undan. Ju förr israeler och sionisterna förstå detta enkla budskap, desto snabbare kommer de att vakna upp från sina vanföreställningar koma.
Relaterade länkar
• citerar Mark Twain ur sitt sammanhang på Palestina
• brittiska mandatet: arabisk och judisk invandring till Palestina från 1920-1945
• Palestinas befolkning under det osmanska och det brittiska mandatet perioden med Justine McCarthy
• sionistiska FAQ: Är det inte sant att Palestina var en utblottad förrän israelerna gjorde sin öknen blomma?
• sionistiska Citat: Gör palestinier Finns, eller Don't They? That's the question?
• Lyssna på en intervju med den förre israeliske utrikesministern (Shlomo Ben-Ami) medger att det är en myt hittade på att Palestina var tomma tills judiska utvecklingen i landet (från minut 12:00).
• Ett land med människor, för ett folk med ett plan av Ludwig Watzal
• uppgörelse med rätten att återvända Av Tom Pessah
1909
Upprättandet av den första kibbutz, som uteslutande bygger på judisk arbetskraft. Tel Aviv grundades norr om Jaffa.
1914
Världskriget startar.
1916
30 januari
Husayn-McMahon korrespondens mellan Sharif Husayn i Mecka (ledare för den arabiska revolten mot det Osmanska riket) och Sir Henry McMahon (British högkommissarie Egypten) slutar i samförstånd för efterkrigstidens självständighet och enhet arabiska provinser i Osmanska riket.
16 maj
Sykes-Picot-avtalet undertecknades i hemlighet, dividera arabiska provinserna Osmanska riket mellan Storbritannien och Frankrike. Avtalet avslöjade av bolsjevikerna i december 1917.
Juni
Sharif Husayn utropar arabisk självständighet från osmanerna. Arabiska revolten mot Istanbul påbörjas.
1917
2 November
Balfourdeklarationen. British Secretary of State Balfour löften brittiskt stöd för "ett judiskt nationalhem i Palestina."
1918
September
Palestina ockuperat av de allierade styrkorna under den brittiske generalen Allenby.
30 oktober
Första världskriget slutar.
1919 - 1922
tisdag 29 december 2009
Palestina och UK:s UKBalfourdeklarationen 02 11 1917.
UK ville ge Palestina till sionismen!!..Varför ??
UKs ord-Balfour:s ( UK:s utrikesminister 1917) brev till alla (judar)..1917
2 November
Balfourdeklarationen. British Secretary of State Balfour löften brittiskt stöd för "ett judiskt nationalhem i Palestina."
Viktigt för alla…Året 1917 och UK var där..Hur många prosent av judar var i Palestina???..Året 1946 ,Hur många Prosent av judar var i Palestina??..Året 1946-1948 Hur fick UK lämna Palestima och varför???..Året 1948,Hade FN rätt och tillstånd att dela Palestina???
Året 1917, och efter UKs ord ( Balfour:s ord) till alla judar att bygga ett land åt judar där sa UK att man aldrig röra palestiniernas rätt och rättigheter i Palestina,var judar bara 4,5 prosent av folk i Palestina..
Året 1946 var judar 25 prosent av folket i Palestina.Hur kunde bli så????.UK fick hjälpa judar att komma in till palestina..
Året 1946-1948 fick sionister med UKs vapen kasta ut UK från Palestina..
Året 1947-1948 fick FN dela Palestina,Två frågor kom::
Hade FN rätt att dela Palestina???Varför måste palestinierna säga Ja till FN???.FN har inte rätt att dela länder och det strider mot FN själv UK och Frankrike med andra har gjort det på fel sätt..
Palestina kommer alltid säga att FN har gjort fel. Och ni ser att idag fick UK och andra länder ändra lagen för att skydda och försvara Israels krigsbrott och alla Israels war criminals.Är det rättvist,FN,USA och UK??.Befria Palestina och araber lämna aldrig Palestina i sionismens hand…Tack
UKs ord-Balfour:s ( UK:s utrikesminister 1917) brev till alla (judar)..1917
2 November
Balfourdeklarationen. British Secretary of State Balfour löften brittiskt stöd för "ett judiskt nationalhem i Palestina."
Viktigt för alla…Året 1917 och UK var där..Hur många prosent av judar var i Palestina???..Året 1946 ,Hur många Prosent av judar var i Palestina??..Året 1946-1948 Hur fick UK lämna Palestima och varför???..Året 1948,Hade FN rätt och tillstånd att dela Palestina???
Året 1917, och efter UKs ord ( Balfour:s ord) till alla judar att bygga ett land åt judar där sa UK att man aldrig röra palestiniernas rätt och rättigheter i Palestina,var judar bara 4,5 prosent av folk i Palestina..
Året 1946 var judar 25 prosent av folket i Palestina.Hur kunde bli så????.UK fick hjälpa judar att komma in till palestina..
Året 1946-1948 fick sionister med UKs vapen kasta ut UK från Palestina..
Året 1947-1948 fick FN dela Palestina,Två frågor kom::
Hade FN rätt att dela Palestina???Varför måste palestinierna säga Ja till FN???.FN har inte rätt att dela länder och det strider mot FN själv UK och Frankrike med andra har gjort det på fel sätt..
Palestina kommer alltid säga att FN har gjort fel. Och ni ser att idag fick UK och andra länder ändra lagen för att skydda och försvara Israels krigsbrott och alla Israels war criminals.Är det rättvist,FN,USA och UK??.Befria Palestina och araber lämna aldrig Palestina i sionismens hand…Tack
Israel:s grova brott-organhandel- mot Palestina.
Var är USA??Irak-kriget var lögner!!
Israel erkänner organ stöld / aljazeera.net-största,bästa i världen.
Vad ska Israel göra om ett land gör likadan mot (judar)????.
Skördas organ påstods ha använts av militären och på offentliga sjukhus [File: AFP]
Israel har erkänt att det skördats organ från döda palestinier och israeler på 1990-talet, utan tillstånd från sina familjer.
Upptagande följer frisläppandet av en intervju med Jehuda Hiss, den förre chefen för Israels rättsmedicinska institutet, där han sade att arbetstagare vid institutet hade skördats hud, hornhinnor, hjärtklaffar samt ben från israeler, palestinier och utländska arbetare.
I intervjun, som gjordes 2000 när Hiss var chef Tel Avivs Abu Kabir rättsmedicinska institutet, sade han: "Vi började skörda hornhinnor ... Oavsett vad var mycket informellt. Inga tillstånd ombads från familjen."
Nancy Scheper-Hughes, som genomförde intervjun, berättade Al Jazeera på måndagen att Hiss hade sagt att "kroppsdelar användes som sjukhus för transplantation - hornhinnetransplantationer. De sändes till de offentliga sjukhusen [för användning på medborgare].
Riktlinjer "oklart"
Och huden gick till en speciell hud bank, som grundades av militären, för deras användning, t.ex. för brännskador.
Bruket sägs ha upphört år 2000.
Intervjun rapporterades också Israel's Channel 2 TV, som citerade en israelisk militär uttalande som sade: "Denna verksamhet upphörde för tio år sedan och händer inte längre."
Israels hälsoministeriet sa i Kanal 2 rapport som vid den tidpunkt då riktlinjerna för transplantation "var inte klar" och att de senaste 10 åren "Abu Kabir har arbetat enligt etik och judisk lag".
Scheper-Hughes, som är professor i antropologi vid University of California-Berkeley, sa att hon gjorde intervjun allmänheten på grund av kontroversen förra sommaren på anklagelserna om organstölder från en svenska tidningen.
I augusti Aftonbladet Tidningen sprang en artikel hävdade att den israeliska armén hade stulit kroppens organ från palestinska män efter att ha dödat dem.
Israel förnekade påståenden, att kalla dem antisemitiska, och händelsen upp spänningar när Sverige vägrade att be om ursäkt för artikeln, säger att pressfriheten hindrade den från att ingripa.
"Conflict dödsfall"
Donald Boström, journalisten som bröt historien i Aftonbladet, Berättade Al Jazeera: "FN-anställda kom till mig och sa att man måste titta på detta mycket allvarliga problem. Palestinska ungdomarna försvinner i de områden och fem dagar senare de visas igen i byarna med en obduktion görs på dem mot kommer från familjer.
"Vi måste veta vem som är offer. Mödrarna måste veta vad som hände med deras söner."
Boström säger att det inte finns några bevis för att människor dödats för sina organ, men att en utredning behövs för att ta reda på om det var en politik på plats eller om de använda organen var slumpmässiga.
Boström tillade att Hiss är den "viktigaste nyckeln" för att lösa dessa obesvarade frågor, men det skulle också vara andra personer inblandade som kan hjälpa avslöja sanningen.
Scheper-Hughes sade att några av de döda palestinier från vilka organ skördades dödades under militära räder.
"Några av de organ var definitivt palestinier som dödades i konflikter, säger hon till Al Jazeera.
"Deras organ togs utan samtycke av familjer och användes för att möta behoven i landet i form av sjukhus och arméns behov."
"Tekniskt olaglig"
Hon sade att Hiss berättade för henne "att de människor som gjorde skörd sändes av militären. De var ofta medicinstuderande".
"Han gjorde det informellt och utan tillåtelse, och det var tekniskt olagligt, säger hon.
Det militära etablissemanget gav sitt "påföljd och godkännande" de förfaranden, enligt Scheper-Hughes.
Under sin intervju med Scheper-Hughes, Hiss sa att ögonlocken av kroppar limmade stängas för att förhindra att avlägsna hornhinnor för upptäckt.
Hiss avslogs som chef för Abu Kabir 2004 över oegentligheter vid användning av organ, men anklagelserna mot honom lades ner så småningom. Han håller fortfarande positionen som högste rättsläkare vid institutet...aljazeera.net-största,bästa i världen.
Israel erkänner organ stöld / aljazeera.net-största,bästa i världen.
Vad ska Israel göra om ett land gör likadan mot (judar)????.
Skördas organ påstods ha använts av militären och på offentliga sjukhus [File: AFP]
Israel har erkänt att det skördats organ från döda palestinier och israeler på 1990-talet, utan tillstånd från sina familjer.
Upptagande följer frisläppandet av en intervju med Jehuda Hiss, den förre chefen för Israels rättsmedicinska institutet, där han sade att arbetstagare vid institutet hade skördats hud, hornhinnor, hjärtklaffar samt ben från israeler, palestinier och utländska arbetare.
I intervjun, som gjordes 2000 när Hiss var chef Tel Avivs Abu Kabir rättsmedicinska institutet, sade han: "Vi började skörda hornhinnor ... Oavsett vad var mycket informellt. Inga tillstånd ombads från familjen."
Nancy Scheper-Hughes, som genomförde intervjun, berättade Al Jazeera på måndagen att Hiss hade sagt att "kroppsdelar användes som sjukhus för transplantation - hornhinnetransplantationer. De sändes till de offentliga sjukhusen [för användning på medborgare].
Riktlinjer "oklart"
Och huden gick till en speciell hud bank, som grundades av militären, för deras användning, t.ex. för brännskador.
Bruket sägs ha upphört år 2000.
Intervjun rapporterades också Israel's Channel 2 TV, som citerade en israelisk militär uttalande som sade: "Denna verksamhet upphörde för tio år sedan och händer inte längre."
Israels hälsoministeriet sa i Kanal 2 rapport som vid den tidpunkt då riktlinjerna för transplantation "var inte klar" och att de senaste 10 åren "Abu Kabir har arbetat enligt etik och judisk lag".
Scheper-Hughes, som är professor i antropologi vid University of California-Berkeley, sa att hon gjorde intervjun allmänheten på grund av kontroversen förra sommaren på anklagelserna om organstölder från en svenska tidningen.
I augusti Aftonbladet Tidningen sprang en artikel hävdade att den israeliska armén hade stulit kroppens organ från palestinska män efter att ha dödat dem.
Israel förnekade påståenden, att kalla dem antisemitiska, och händelsen upp spänningar när Sverige vägrade att be om ursäkt för artikeln, säger att pressfriheten hindrade den från att ingripa.
"Conflict dödsfall"
Donald Boström, journalisten som bröt historien i Aftonbladet, Berättade Al Jazeera: "FN-anställda kom till mig och sa att man måste titta på detta mycket allvarliga problem. Palestinska ungdomarna försvinner i de områden och fem dagar senare de visas igen i byarna med en obduktion görs på dem mot kommer från familjer.
"Vi måste veta vem som är offer. Mödrarna måste veta vad som hände med deras söner."
Boström säger att det inte finns några bevis för att människor dödats för sina organ, men att en utredning behövs för att ta reda på om det var en politik på plats eller om de använda organen var slumpmässiga.
Boström tillade att Hiss är den "viktigaste nyckeln" för att lösa dessa obesvarade frågor, men det skulle också vara andra personer inblandade som kan hjälpa avslöja sanningen.
Scheper-Hughes sade att några av de döda palestinier från vilka organ skördades dödades under militära räder.
"Några av de organ var definitivt palestinier som dödades i konflikter, säger hon till Al Jazeera.
"Deras organ togs utan samtycke av familjer och användes för att möta behoven i landet i form av sjukhus och arméns behov."
"Tekniskt olaglig"
Hon sade att Hiss berättade för henne "att de människor som gjorde skörd sändes av militären. De var ofta medicinstuderande".
"Han gjorde det informellt och utan tillåtelse, och det var tekniskt olagligt, säger hon.
Det militära etablissemanget gav sitt "påföljd och godkännande" de förfaranden, enligt Scheper-Hughes.
Under sin intervju med Scheper-Hughes, Hiss sa att ögonlocken av kroppar limmade stängas för att förhindra att avlägsna hornhinnor för upptäckt.
Hiss avslogs som chef för Abu Kabir 2004 över oegentligheter vid användning av organ, men anklagelserna mot honom lades ner så småningom. Han håller fortfarande positionen som högste rättsläkare vid institutet...aljazeera.net-största,bästa i världen.
Vad är AIPAC?? och USA:s politik i Palestina.
Israels makt i världen
-------------------------------
Den israeliska lobbyn AIPAC har enorm makt i senaten och kongressen i USA. Och även i andra länder. Eller hur ska man tolka dessa länkar utav ex presidenter, professorer, kongressmän, etc? Gör jag en feltolkning? Kan vi få till en diskussion kring dessa länkar?
Läs vad ex president och Nobels fredspristagare Jimmy Carter säger om AIPAC i en intervju:
http://www.thedailybeast.com/blogs-and-stories/2009-01-29/carter-on-iran/2/
"AIPAC is the dominant voice among the Israeli organizations in this country. And if you look at the purpose of AIPAC, it’s not to promote peace, it’s not to bring peace to Israel, it’s to promote and defend the policies of the incumbent government in Israel. And so they defend Israel. It’s politically impossible, as you know, for any member of Congress to make a public statement condemning or criticizing the policies of Israel. It would be political suicidal for them to do so. A lot of the members of Congress agree with me, some very high up in the Congress. But if they came out publically and said it, their seats would be in danger. "
Läs om AIPACs makt på wikipedia, där står mängder med källhänvisningar, bl.a. till professorer från Harvard:
http://en.wikipedia.org/wiki/Aipac
Den mäktiga Israeliska lobbyn i USA, massa källhänvisningar till professorer, etc:
lobbyintheUnited_States" rel=nofollowhttp://en.wikipedia.org/wiki/IsraellobbyintheUnited_States
Den engelska Israeliska lobbyn är mer framgångsrik än den amerikanska lobbyn:
lobbyintheUnited_Kingdom" rel=nofollowhttp://en.wikipedia.org/wiki/IsraellobbyintheUnited_Kingdom
Kongressman Paul Findley skriver en bok efter 22 år i kongressen om AIPACs makt. Läs bland recensionerna och se folks chockade reaktioner, om du inte vill läsa boken:
11?ie=UTF8&s=books&qid=1254923596&sr=8-1" rel=nofollowhttp://www.amazon.com/They-Dare-Speak-Out-Institutions/dp/155652482X/ref=sr11?ie=UTF8&s=books&qid=1254923596&sr=8-1
Washington Post skriver: "former congressman Paul Findley's message is straightforward and valid: Israeli influence in the United States, including in the inner sanctums of government, is very strong.
EUs ordförande är sionist, enligt israeliska Haaretz:
http://www.haaretz.com/hasen/spages/1059120.html
Han stödjer Israel starkt.
Sionismen klassades som rasistisk och jämställdes med Nazismen utav FN i en resolution:
Resolution3379" rel=nofollowhttp://en.wikipedia.org/wiki/UNResolution3379
Den drogs senare tillbaka, utav starka påtryckningar från USA, under ledning av George Bush. Han har talat på AIPACs möten flera gånger och är stark anhängare.
Summa summarum: Hur ska man tolka de länkarna ovanför, med professorer, ex presidenter, kongressmän, etc? Som båg? Vad säger ni?
-------------------------------
Den israeliska lobbyn AIPAC har enorm makt i senaten och kongressen i USA. Och även i andra länder. Eller hur ska man tolka dessa länkar utav ex presidenter, professorer, kongressmän, etc? Gör jag en feltolkning? Kan vi få till en diskussion kring dessa länkar?
Läs vad ex president och Nobels fredspristagare Jimmy Carter säger om AIPAC i en intervju:
http://www.thedailybeast.com/blogs-and-stories/2009-01-29/carter-on-iran/2/
"AIPAC is the dominant voice among the Israeli organizations in this country. And if you look at the purpose of AIPAC, it’s not to promote peace, it’s not to bring peace to Israel, it’s to promote and defend the policies of the incumbent government in Israel. And so they defend Israel. It’s politically impossible, as you know, for any member of Congress to make a public statement condemning or criticizing the policies of Israel. It would be political suicidal for them to do so. A lot of the members of Congress agree with me, some very high up in the Congress. But if they came out publically and said it, their seats would be in danger. "
Läs om AIPACs makt på wikipedia, där står mängder med källhänvisningar, bl.a. till professorer från Harvard:
http://en.wikipedia.org/wiki/Aipac
Den mäktiga Israeliska lobbyn i USA, massa källhänvisningar till professorer, etc:
lobbyintheUnited_States" rel=nofollowhttp://en.wikipedia.org/wiki/IsraellobbyintheUnited_States
Den engelska Israeliska lobbyn är mer framgångsrik än den amerikanska lobbyn:
lobbyintheUnited_Kingdom" rel=nofollowhttp://en.wikipedia.org/wiki/IsraellobbyintheUnited_Kingdom
Kongressman Paul Findley skriver en bok efter 22 år i kongressen om AIPACs makt. Läs bland recensionerna och se folks chockade reaktioner, om du inte vill läsa boken:
11?ie=UTF8&s=books&qid=1254923596&sr=8-1" rel=nofollowhttp://www.amazon.com/They-Dare-Speak-Out-Institutions/dp/155652482X/ref=sr11?ie=UTF8&s=books&qid=1254923596&sr=8-1
Washington Post skriver: "former congressman Paul Findley's message is straightforward and valid: Israeli influence in the United States, including in the inner sanctums of government, is very strong.
EUs ordförande är sionist, enligt israeliska Haaretz:
http://www.haaretz.com/hasen/spages/1059120.html
Han stödjer Israel starkt.
Sionismen klassades som rasistisk och jämställdes med Nazismen utav FN i en resolution:
Resolution3379" rel=nofollowhttp://en.wikipedia.org/wiki/UNResolution3379
Den drogs senare tillbaka, utav starka påtryckningar från USA, under ledning av George Bush. Han har talat på AIPACs möten flera gånger och är stark anhängare.
Summa summarum: Hur ska man tolka de länkarna ovanför, med professorer, ex presidenter, kongressmän, etc? Som båg? Vad säger ni?
FN:s resolutioner mot Israels ockupation och krigsbrott.
Var är FN:s resolutioner mot Israels ockupation och krigsbrott??
Centrala FN-resolutioner
Palestinska flyktingar har rätt att återvända till sina hem i Israel.
Beslutar att de flyktingar som vill återvända till sina hem och leva i fred med sina grannar skall tillåtas att göra det vid tidigast möjliga tidpunkt, och att ersättning skall betalas för egendom av dem som valde att inte återvända och för förlust av eller skada egendom, som enligt folkrättsliga principer eller i eget kapital, kan kompenseras av regeringar eller myndigheter.
Generalförsamlings resolution 194, 11 December 1948
Israels ockupation av Palestina är olaglig.
Europaparlamentet kräver ett tillbakadragande av israeliska styrkor från områden som ockuperades under kriget det året och "erkännande av suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende av alla stater i området och deras rätt att leva i fred inom säkra och erkända gränser fri från hot eller handlingar kraft.
Säkerhetsråds resolution 242, 22 november 1967
Israels bosättningar olagliga.
Fastställer att den politik och praxis för Israel i bosättningar i de palestinska och andra ockuperade arabiska områden sedan 1967 har ingen rättslig giltighet och utgör ett allvarligt hinder för att uppnå en rättvis och varaktig fred i Mellanöstern.
Säkerhetsråds resolution 446, 22 mars, 1979
Palestina har rätt till självbestämmande.
Bekräftar "den oförytterliga rättigheter till det palestinska folket i Palestina ... till självbestämmande utan yttre inblandning" och "till nationellt oberoende och suveränitet."
Generalförsamlingens resolution 3236, 22 November, 1974
Bekräftelse av en palestinsk stat
Bekräftar "en vision om en region där två stater, Israel och Palestina lever sida vid sida inom säkra och erkända gränser."
Säkerhetsrådets resolution 1397, 12 mars, 2002
Bekräftelse av rådgivande yttrande av Internationella domstolen (ICJ) om de rättsliga konsekvenserna av byggandet av muren
Kommentarer till den Internationella domstolens rådgivande yttrande 9 juli 2004, FN: s "kräver att Israel, ockupationsmakten, uppfylla sina rättsliga skyldigheter som nämns i den rådgivande åsikt" och "uppmanar alla stater som är medlemmar av Förenta Nationerna att uppfylla sina juridiska skyldigheter som nämns i den rådgivande åsikt ".
Generalförsamlings resolution ES-10/14, 2 augusti 2004
Centrala FN-resolutioner
Palestinska flyktingar har rätt att återvända till sina hem i Israel.
Beslutar att de flyktingar som vill återvända till sina hem och leva i fred med sina grannar skall tillåtas att göra det vid tidigast möjliga tidpunkt, och att ersättning skall betalas för egendom av dem som valde att inte återvända och för förlust av eller skada egendom, som enligt folkrättsliga principer eller i eget kapital, kan kompenseras av regeringar eller myndigheter.
Generalförsamlings resolution 194, 11 December 1948
Israels ockupation av Palestina är olaglig.
Europaparlamentet kräver ett tillbakadragande av israeliska styrkor från områden som ockuperades under kriget det året och "erkännande av suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende av alla stater i området och deras rätt att leva i fred inom säkra och erkända gränser fri från hot eller handlingar kraft.
Säkerhetsråds resolution 242, 22 november 1967
Israels bosättningar olagliga.
Fastställer att den politik och praxis för Israel i bosättningar i de palestinska och andra ockuperade arabiska områden sedan 1967 har ingen rättslig giltighet och utgör ett allvarligt hinder för att uppnå en rättvis och varaktig fred i Mellanöstern.
Säkerhetsråds resolution 446, 22 mars, 1979
Palestina har rätt till självbestämmande.
Bekräftar "den oförytterliga rättigheter till det palestinska folket i Palestina ... till självbestämmande utan yttre inblandning" och "till nationellt oberoende och suveränitet."
Generalförsamlingens resolution 3236, 22 November, 1974
Bekräftelse av en palestinsk stat
Bekräftar "en vision om en region där två stater, Israel och Palestina lever sida vid sida inom säkra och erkända gränser."
Säkerhetsrådets resolution 1397, 12 mars, 2002
Bekräftelse av rådgivande yttrande av Internationella domstolen (ICJ) om de rättsliga konsekvenserna av byggandet av muren
Kommentarer till den Internationella domstolens rådgivande yttrande 9 juli 2004, FN: s "kräver att Israel, ockupationsmakten, uppfylla sina rättsliga skyldigheter som nämns i den rådgivande åsikt" och "uppmanar alla stater som är medlemmar av Förenta Nationerna att uppfylla sina juridiska skyldigheter som nämns i den rådgivande åsikt ".
Generalförsamlings resolution ES-10/14, 2 augusti 2004
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)